Under de senaste åren har konsumenter i allt större utsträckning uppmanats att byta ut traditionella glödlampor mot mer energieffektiva alternativ. Lågenergilampor (kompaktlysrör, CFL) har varit det vanligaste valet tack vare sin långa livslängd, låga effektförbrukning och betydande energibesparingar. Samtidigt finns det potentiella risker förknippade med vissa typer av lågenergilampor.
Utsläpp från öppna lågenergilampor (med enkel kapsling eller helt utan inkapsling) har visat sig innebära betydande hälsorisker, både vid användning och vid kassering. Slutna lågenergilampor som ser ut som traditionella glödlampor, liksom klassiska lysrör, innebär däremot få hälsorisker i hemmet eller på arbetsplatsen.
Öppna lågenergilampor avger höga nivåer av UV-C-strålning, som är mer skadlig än UV-A- eller UV-B-strålning. Långvarig exponering på nära håll – till exempel vid skrivbordsarbete eller annat arbete nära lampan – kan orsaka rodnad i huden, liknande en solbränna. Den brittiska hälsomyndigheten Health Protection Agency rekommenderar högst en timmes direkt exponering per dag om inga andra belysningsalternativ finns tillgängliga för arbete på nära håll.
En något ökad risk för hudcancer kan också uppstå vid exponering för öppna lågenergilampor vid arbete nära ljuskällan. UV-C-strålning orsakar mutationer i DNA som kan leda till cancer. Anthony Carr, chef för Centre for Genome Damage and Stability vid Sussex-universitetet, varnar för att lågenergilampor som avger UV-C-strålning redan i små mängder kan orsaka DNA-skador, ungefär som en germicidlampa – den typ av lampa som används på sjukhus för att döda bakterier och virus. Försiktighet rekommenderas alltså när du arbetar under öppna lågenergilampor, särskilt om inga andra belysningsalternativ finns.
Öppna lågenergilampor har orsakat hudirritation hos personer som lider av den autoimmuna sjukdomen lupus, som gör huden överkänslig mot ljus (fotosensitivitet). Risken för solbränneliknande rodnad ökar markant vid exponering för öppna lågenergilampor. Personer med sjukdomar som ger fotosensitivitet rekommenderas därför att byta till andra belysningslösningar för att undvika hudirritation eller varaktiga hudskador.
Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) konstaterar att inget kvicksilver släpps ut i miljön så länge lågenergilamporna – oavsett typ – är hela eller i bruk. Alla lågenergilampor måste dock kasseras på rätt sätt vid utbyte eller om de går sönder, eftersom det finns risk för kvicksilverförorening via huden eller luftvägarna. Statliga eller lokala miljömyndigheter kan tillåta att använda eller sönderslagna lågenergilampor kastas i hushållssoporna. För säker hantering av trasiga lampor rekommenderar EPA att du använder skyddshandskar, försiktigt samlar upp glasskärvor och pulver med styvt papper eller kartong och lägger resterna i en glasburk med metalllock eller i en tättsluten plastpåse.
För att minimera hälsoriserna bör du välja slutna lågenergilampor eller LED-lampor för belysning på nära håll, undvika långvarig vistelse nära öppna lågenergilampor och alltid följa gällande riktlinjer för kassering. Vid en trasig lampa ska rummet ventileras väl och städningen ske enligt myndigheternas rekommendationer för att skydda både din hälsa och miljön.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online