Ett avloppsreningsverk renar avloppsvatten och dagvatten så att det säkert kan återföras till naturen. Rensningsprocessen avlägsnar fasta partiklar som plast, tyg och organiskt avfall. Reningsverket använder dessutom bakterier för att naturligt bryta ner en del av avfallet och återställa syret i vattnet. När reningen är klar återförs vattnet till våra vattendrag.
Men hur går processen egentligen till? Här följer de viktigaste stegen i ett avloppsreningsverks arbete.
Silningen är den första filtreringsprocessen när avloppsvattnet anländer till reningsverket. Här avlägsnas skräp och organiskt material som trä, stenar, växter och ibland även döda djur. Vattnet leds in genom kloaker och ledningar, där galler släpper igenom vattnet men fångar upp större fasta föremål. Detta första steg skyddar den övriga utrustningen i verket från skador och stopp.
Vattnet rinner sedan vidare till en av flera sedimenteringsbassänger. En sedimenteringbassäng är en stillastående bassäng där slam och sediment i avloppsvattnet får sjunka till botten. Skrapare och avskummare tar bort slammet från bassängens botten samt det flytande skummet från ytan. Reningsverksoperatörer styr vattenflödet från kontrollrum och tar regelbundet prover för att säkerställa kvaliteten på reningen. Det så kallade primärvattnet leds därefter vidare till nästa behandlingssteg.
Beluftning är en process som avlägsnar lösta gaser och kemikalier från avloppsvattnet genom att utsätta dem för luft. Luft pumpas genom vattnet för att accelerera processen. Avloppsvatten innehåller gifter och skadligt organiskt material, exempelvis svavelväte från mänskligt avfall. När det organiska materialet bryts ner förbrukas syre. Genom att tillföra syre kan nedbrytningen ske betydligt snabbare, eftersom nyttiga bakterier då effektivt konsumerar det organiska materialet. Under processen sjunker sand, kaffesump och andra små partiklar till botten och samlas upp.
En klorkontaktbassäng används för att döda de skadliga bakterier som finns kvar i vattnet. Klor tillsätts för att desinficera vattnet, men det mesta hinner brytas ner under tiden bakterierna elimineras. Om klorrester finns kvar neutraliseras de med hjälp av andra kemikalier. Det är viktigt att avlägsna allt klor ur vattnet, eftersom det annars är skadligt för fiskar, växter, annat vattenlevande liv och människor.
Slammet som samlas upp under reningsprocessen lagras i rötkammare i upp till en månad. Dessa tankar värms upp för att främja bakteriernas arbete med att bryta ner det fasta avfallet. I takt med att bakterierna sönderdelar avfallet minskar dess volym, lukt och toxicitet. Under denna process produceras metangas, som kan användas som bränsle för att driva en stor del av reningsverkets drift. De återstående fastämnena kan dessutom användas som gödningsmedel inom jordbruket.
Tack vare denna flerstegsprocess kan avloppsvatten renas effektivt innan det återförs till sjöar, älvar och hav. Avloppsreningsverk spelar därmed en avgörande roll för att skydda både miljön och folkhälsan – samtidigt som biprodukter som biogas och gödningsmedel gör processen mer hållbar och resurseffektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online