Varför är polartrakterna så känsliga för föroreningar?

I århundraden trodde man att Arktis och Antarktis låg alldeles för avlägset och isolerat från stora städer och industriella centra för att kunna påverkas av mänskliga utsläpp. Detta har visat sig vara långt ifrån sant. Idag hittas föroreningar och gifter från tusentals kilometer bort i chockerande mängder i dessa tidigare orörda regioner.

Hur föroreningar når de polara regionerna

Föroreningar förs till polartrakterna från hela världen via havsströmmar, floder och atmosfärisk cirkulation. Luft rör sig snabbt och kan transportera luftburna föroreningar jorden runt på bara några timmar. Atmosfären spred exempelvis mycket effektivt det radioaktiva nedfallet från reaktorolyckan i Tjernobyl i Ukraina till norra Skandinavien – analyser visade att både växtligheten och renköttet i området kontaminerades. Havsströmmarna gör det dessutom möjligt för vattenburna föroreningar från var som helst i världen att nå polarregionerna.

Varför detta är ett allvarligt problem

Detta är en anledning till stor oro, eftersom förhållandena gör polartrakterna extra sårbara för föroreningars effekter. De arktiska ekosystemen är mycket ömtåliga, och redan små mängder föroreningar kan orsaka biologiska skador. Dessutom gör den extrema kylan, den omfattande isbeläggningen och det svaga solljuset att nedbrytningen av föroreningar sker betydligt långsammare än i varmare klimat. Föroreningarna blir därför starkt koncentrerade, eftersom de finns kvar under mycket lång tid.

Vilka effekter har föroreningarna?

Effekterna av den ständigt ökande kontamineringen är långtgående och omfattar bland annat:

• Smältande ishyllor
• Uppvärmning av havsvattnet, vilket leder till högre koncentrationer av koldioxid
• Uttunning av ozonskiktet
• Överväxt av alger, vilket minskar syrehalten i vattnet
• Stigande halter av gifter i algerna – en viktig födokälla för plankton och annat marint liv som i sin tur blir föda för större djur ända upp till sälar och valar, där kontamineringen ökar för varje steg i näringskedjan
• Smogfenomenet "Arctic Haze" (arktiskt dis)
• Tungmetaller och radioaktivitet

Synliga och mätbara konsekvenser

Föroreningarna och den mätbara uppvärmningen påverkar människor, djurpopulationer och växtlivet i dessa områden negativt. Eftersom jorden är ett balanserat ekosystem kommer större förändringar naturligt att få ringeffekter i resten av världen. De stigande temperaturerna leder exempelvis till snabbare förökning hos granbarkborren i Alaska. Enbart under decenniet mellan 1993 och 2003 kalade barkborrarna på nästan 1,4 miljoner hektar alaskansk skog. Uppvärmningen orsakar även smältande glaciärer och inlandsisar, vilket hotar kustområden runt om i hela världen – särskilt städer som bara ligger någon meter över dagens havsnivå.

Vikten av förändring

På grund av föroreningarnas långtgående och långvariga effekter på de ömtåliga polartrakterna är det avgörande att snabba och samordnade åtgärder vidtas på global nivå. Det ligger i varje människas intresse att lära sig mer om vilka steg som krävs för att återställa balansen i vårt ekosystem. Kunskap i kombination med planering och konkreta handlingar kan göra verklig skillnad när det gäller att stoppa – och till slut vända – skadorna på våra mest sårbara regioner.