Biologiskt farligt avfall, som av den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA klassificeras som sjukvårdsavfall, omfattar exempelvis urin, blod och kanyler som använts vid vaccinationer. Korrekt hantering och försiktigt bortskaffande är nödvändigt för att förhindra att sjukdomar sprids.
Biologiskt farligt avfall uppstår i samband med vård och behandling av människor eller djur och innehåller material som bedöms vara smittsamt eller potentiellt farligt. Avfallet benämns även som biomedicinskt eller smittfarligt avfall.
Vanliga exempel på detta avfall är blod, kroppsvätskor, patologiskt avfall, kontaminerat laboratoriematerial, vävnader och organ, begagnade kanyler samt produkter från djur, såsom deras exkrementer.
Vilka sjukdomar en person kan drabbas av efter exponering för biologiskt farligt avfall beror på typen av exponering. Ett exempel är kontakt med blod som är kontaminerat med hiv, vilket kan leda till allvarlig infektion om skyddsåtgärder inte följs.
I USA övervakar arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) kraven på hur biologiskt farligt avfall ska tas om hand, beroende på plats och typ av material. Mer information finns på www.osha.gov. I Sverige regleras hanteringen bland annat genom föreskrifter från Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen, och avfallet ska alltid lämnas via godkända insamlingssystem.
Korrekt skyddsutrustning, såsom engångshandskar och ansiktsmasker, bör alltid användas för att skydda alla som kommer i kontakt med eller hanterar biologiskt farligt avfall. Detta minskar risken för både direktkontakt med smittsamma material och indirekt smittspridning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online