Environmental Defense Fund (EDF) är en amerikansk organisation som arbetar för att använda praktisk vetenskap för att göra kommersiella och industriella verksamheter mer miljövänliga. Organisationen fokuserar särskilt på att bromsa och vända den globala uppvärmningen och klimatförändringarna, samt att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer.
Inom gruvsektorn uppmanar EDF företag att använda geografiska informationssystem (GIS) – ett kraftfullt verktyg som hjälper bolagen att fatta välgrundade beslut om var gruvverksamhet bör placeras. Genom att analysera data om berggrund, terräng, vattenkällor och livsmiljöer kan gruvbolag minimera sin miljöpåverkan samtidigt som de maximerar sitt utbyte.
Geologer använder GIS-teknik för att skapa heltäckande kartor över stora områden, vilka ofta inkluderar de specifika typer av berggrund (som skiffer eller granit) som finns i olika regioner. Detta kan vara mycket värdefull information för gruvbolag, eftersom vissa typer av berggrund är mer benägna än andra att innehålla vissa mineraler eller malmer.
Guld hittas exempelvis ofta i glimmerskifferberggrund. En tydligare bild av var brytning bör ske maximerar utbytet och förhindrar onödiga sprängningar och förstörelse av mark.
Toppbrytning, så kallad mountaintop removal, är en vanlig brytningsmetod där stora block av berg och jord sprängs bort från topparna av berg och stora kullar. Det kan vara mycket svårt att återskapa komplexa topografiska formationer efter avslutad brytning.
GIS visar dock gruvföretagen strukturen på olika områden redan innan brytningen påbörjas, så att de kan planera återställningsprocessen därefter. Om ett område är strukturellt ostabilt eller riskerar att skadas permanent av gruvdrift vet företagen att undvika det helt.
En av de vanligaste negativa miljöeffekterna av gruvdrift är vattenföroreningar. De kemikalier som används vid sprängning och malmutvinning hamnar ofta i närliggande bäckar, sjöar och floder. Guldbrytning använder exempelvis selenium, ett ämne som kan förgifta fisk och andra djur.
Kemikalierna kan också ta sig in i människors dricksvattenförsörjning eller hamna i atmosfären när vattnet avdunstar. På grund av dessa risker är GIS-baserad kartläggning av närliggande vattenkällor ett ovärderligt verktyg vid utvärderingen av potentiella gruvplatser.
Precis som GIS kan kartlägga vattendrag i ett område kan tekniken även visa regionens skogar och klimatinformation. Vissa habitat och ekosystem är känsligare för föroreningar eller störningar än andra, eller hyser fler hotade arter.
Gruvbolag, ofta under press från EDF, försöker därför undvika projekt i dessa känsliga områden, där effekterna av gruvverksamhet är särskilt skadliga. GIS-teknik gör det möjligt att anlägga gruvor på platser där de negativa miljökonsekvenserna blir så små som möjligt – en vinst både för industrin och för naturen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online