
Kompaktlysrör (CFL) har länge använts som energisnål belysning, men det finns tre scenarier under vilka de kan påverka känslor och mående. För det första innehåller lamporna kvicksilver – bryts en lampa kan ämnet komma in i kroppen och orsaka kvicksilverförgiftning med emotionella symtom. För det andra avger vissa kompaktlysrör elektromagnetiska fält (EMF), som enligt vissa forskare kan påverka humöret. För det tredje rapporterar personer med paniksyndrom att lysrörsljus kan fungera som utlösare för panikattacker.
Enligt National Institutes of Health (NIH) och Världshälsoorganisationen (WHO) är den enda vetenskapligt belagda kopplingen mellan exponering för elektromagnetiska fält och hälsa sambandet mellan EMF och barndomsleukemi. Trots detta tror många människor och vissa forskare, däribland Dr. Magda Havas vid Trent University i Ontario, Kanada, att elektromagnetiska fält kan orsaka ångest, depression, hyperaktivitet, irritabilitet samt en rad fysiska sjukdomar.
International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) – en icke-statlig organisation med officiella band till WHO – har tagit fram frivilliga riktlinjer för att begränsa exponering för höga nivåer av elektromagnetiska fält på grund av sambandet med leukemi.
WHO och ICNIRP anger att även om vissa studier visat ett samband mellan EMF och känslomässiga eller andra fysiska symtom, har forskarna inte kunnat replikera dessa fynd i andra studier. Det finns därför inget bevis för ett samband. Som följd av detta har inga gränsvärden satts för exponering av kroniska lågnivåfält från källor som lysrörsbelysning.
WHO rekommenderar fortsatt forskning, att man begränsar sin dagliga exponering om möjligt, samt att man följer de frivilliga riktlinjerna.
Enligt dokumentet "Talking to Your Doctor" från Canadian Initiative to Stop Wireless, Electronic and Electromagnetic Pollution kan exponering för elektromagnetiska fält få binjurarna att utsöndra för mycket kortisol och adrenalin, vilket kan leda till irritabilitet och hyperaktivitet. Dokumentet anger att EMF kan orsaka en minskning av hjärnhormonerna serotonin, noradrenalin och dopamin, som alla är kopplade till depression och ångest.
Personer med paniksyndrom har ofta rapporterat panikattacker som utlöses när de går in i butiker med lysrörsljus. Panikattacker i denna situation kan bero på en visuell utlösare snarare än på elektromagnetiska fält.
Två av symtomen vid panikattacker är derealisering och depersonalisering, det vill säga känslor av overklighet. Dessa tillstånd orsakas av ytlig andning som leder till kemiska förändringar i kroppen. När detta inträffar upplever många att omgivningen ser lite annorlunda ut.
Utseendet på varor i en varuhusmiljö under lysrörsljus kan likna hur saker ser ut när en person upplever depersonalisering eller derealisering. Denna visuella signal kan utlösa en panikattack genom att få kroppen att reagera som om den befinner sig i fara.
Kompaktlysrör innehåller kvicksilver, men vid normal användning kommer man inte i kontakt med kvicksilvret inne i lampan. Bryts en lampa kan kvicksilvret dock inandas eller tränga in i kroppen via huden. Kvicksilverförgiftning kan orsaka humörsvängningar, irritabilitet och nervositet.
Kompaktlysrör är bara en av många källor till elektromagnetiska fält. Andra källor inkluderar datorer, trådlösa antenner, transformatorer, trådlösa hemtelefoner, mobiltelefoner, mobilmaster, vitvaror, kraftledningar och elstationer. Eftersom det finns så många källor och exponeringen varierar från dag till dag och minut till minut är det svårt att vetenskapligt fastställa orsakssamband mellan EMF-exponering och symtom.
LED-lampor är ett energieffektivt alternativ till kompaktlysrör och avger inga elektromagnetiska fält.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online