Radon är en radioaktiv gas som frigörs när uran i berggrunden sönderfaller. Enligt amerikanska National Cancer Institute är radon den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Eftersom gasen varken har någon lukt eller färg och inte kan upptäckas med blotta ögat är många helt omedvetna om att de utsätts för den. Radonhalter kan dessutom stiga snabbt till farliga nivåer, därför bör samtliga bostäder kontrolleras med avseende på gasens förekomst.
Radon tränger relativt enkelt in i byggnader och bostäder. Gasen tar sig in genom sprickor i väggar och golv, särskilt genom källargolv och andra ytor mot marken. Ett radonsaneringssystem är benämningen på alla system som används för att minska den mängd radon som en byggnads invånare utsätts för.
Det finns flera olika metoder för att sanera radon: aktiv markdepression, depression i blockväggar, anslutning till pumpbrunnar, fotlistsystem, depressionsystem under gjutna plattor, system kopplade till dräneringsrör samt membransystem under krypgrund. Den vanligaste – och samtidigt mest effektiva – metoden är aktiv markdepression, som bedöms kunna reducera radoninträngningen med hela 99 procent.
Radonsaneringssystem delas traditionellt in i två huvudkategorier: passiva och aktiva. Ett passivt system innebär att byggnaden åtgärdas så att radoninträngningen minimeras. I praktiken handlar det om att täta hål och fogar sprickor för att stänga de vägar längs vilka radonet annars skulle ta sig in. Enligt amerikanska miljömyndigheten EPA är tryckförhållandena avgörande: ligger lufttrycket i huset lägre än lufttrycket i den omgivande marken, suger huset i praktiken in radongasen från underliggande jordlager.
Ett aktivt radonsaneringssystem använder en fläkt som leder bort radongasen från marken under byggnaden och ut i det fria. Systemet består bland annat av ett rör som förs genom byggnadens tak för att ventilera bort den skadliga gasen på ett säkert sätt. Denna typ av radonsanering är mycket effektiv och används därför i de flesta fall där radonhalterna är höga.
De flesta radonsaneringssystem arbetar efter samma grundprincip: de motverkar tryckskillnaden mellan byggnaden och marken under den. Genom att leda om radonet och ändra gasens naturliga väg hindras den från att nå bostadens innandöme. Resultatet blir en betydligt lägre radonhalt i inomhusluften.
Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). I Sverige rekommenderas att halten i befintliga bostäder hålls under 200 Bq/m³, medan Världshälsoorganisationen (WHO) anger ett referensvärde på 100 Bq/m³. Mätningar bör helst göras under eldsäsongen, eftersom halterna då tenderar att vara som högst. Visar mätningen förhöjda värden är ett radonsaneringssystem ofta den mest långsiktiga och effektiva lösningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online