Ekologisk succession är ett begrepp som har utvecklats inom den professionella ekologin och som beskriver hur arternas sammansättning inom ett givet ekologiskt samhälle förändras över tid. Denna förändring diskuteras vanligtvis – om än inte alltid – i termer av observerade förändringar. Nedan går vi igenom orsakerna bakom och de olika typerna av ekologisk succession.
Ekosystem är inte statiska. De är dynamiska miljösystem som ständigt utsätts för förändringar. För varje art, oavsett om det rör sig om växter eller djur, finns det specifika miljöförhållanden som gör att arten kan trivas och frodas. Om dessa förhållanden förblev oförändrade skulle arterna fortsätta att blomstra. Ironiskt nog kan just närvaron av dessa arter – liksom andra naturkrafter och mänskliga ingrepp – förändra miljöförhållandena på ett sådant sätt att dessa arter inte längre kan frodas, medan andra arter istället får bättre förutsättningar att etablera sig.
En typ av succession kallas primär succession. Primär succession inträffar när alla tidigare levande organismer har avlägsnats från ett område. Ett lavaflöde, en intensiv skogsbrand eller en glaciär kan lämna ett område i detta helt obeboeliga tillstånd. Vid denna punkt börjar organismer som vandrar in i det öde området processen med primär succession. Den innebär vanligtvis att enkla växter, som lavar och mossor, tar över området. Med tiden, när de enkla växterna förändrar jordmånen, flyttar successivt mer komplexa arter in i området, där var och en i sin tur i stort sett ersätter den tidigare dominerande arten.
Den andra huvudformen av ekologisk succession benämns sekundär succession. Sekundär succession sätts också igång av en störning i miljön. Dessa störningar är dock inte tillräckligt kraftfulla för att helt utplåna de redan existerande arterna, utan kan exempelvis omfatta stormar, mindre intensiva skogsbränder samt kalävning till följd av insektsangrepp. I detta fall kommer tidigare växtarter att skjuta nya skott och återuppta cykeln någonstans mitt i processen. Även här ersätter arterna varandra progressivt allt eftersom ekosystemet mognar.
Den relativa slutpunkten för ekologisk succession kallas klimaxsamhälle. Klimaxsamhället är ett miljösystem där förändringarna är mycket små eller extremt långsamma. En urskog är ett bra exempel på vad ekologer betraktar som ett klimaxsamhälle. Det är viktigt att inse att även dessa klimaxsamhällen är föremål för förändring. Det finns en process som kallas mikrosuccession, där små variationer i systemet leder till mindre förändringar över tid.
Människan både påverkar och påverkas av processen med ekologisk succession. Nästan varje mänskligt ingrepp – från kalhyggesavverkning och överjakt till jordbruk och föroreningar – kan sätta igång ekologisk succession. Varje mänskligt ingrepp förändrar miljöförhållandena och skapar i praktiken situationer där olika arter kan dominera. Dessa nya förhållanden tenderar att gynna snabbväxande arter som ogräs. I sin tur tvingas människan lägga ner betydande tid och energi på att hantera de förändringar hon själv har satt i rörelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online