Akrylnaglar, ofta kallade konstgjorda eller falska naglar, framställs av en vätska och ett pulver. När dessa blandas bildas en tjock epoxiliknande massa som används för att applicera nagelspetsar och färger ovanpå den naturliga nageln. Massan formas och läggs sedan över den egna nageln. Gelakryl är en annan populär variant som ger ett mer naturligt utseende och som kan hålla i flera veckor åt gången.
Att andas in ångorna är en central fråga för gravida. Dessutom kan vissa av de kemikalier som används vid behandlingen tas upp i den naturliga nageln. Även om inga studier specifikt undersökt säkerheten hos akrylnaglar under graviditet har den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) konstaterat att metylmetakrylat (MMA), en av ingredienserna, utgör en hälsofara. Studier visar att MMA kan utlösa allergiska reaktioner hos vissa personer. Av den anledningen använder många salonger idag istället etylmetakrylat (EMA), som betraktas som ett säkrare alternativ.
Gravida kan minska risken för biverkningar genom att vänta med nagelbehandlingar tills efter första trimestern, när risken för det växande fostret är lägre. Även senare under graviditeten bör du använda en skyddsmask och se till att kemikalierna inte kommer i kontakt med huden. Kom ihåg att limmet som fäster konstgjorda naglar ofta innehåller cyanoakrylat – när naglarna filas kan damm som innehåller detta ämne lätt inandas.
Besök gärna nagelsalongen tidigt på dagen, eftersom ångorna då brukar vara mindre. Använd alltid en mask för att slippa andas in ångorna. Många salonger har manikyrbord med inbyggda ventilationssystem som effektivt suger bort damm och ångor. Tvätta händerna innan du äter eller dricker, så att inte kemikalier från huden sväljs av misstag. Se också till att nagelterapeuten behandlar små sår eller sprickor i nagelbandet ordentligt för att förebygga infektioner.
I arbetsmiljöer där koncentrationen av aceton är betydligt högre har exponering tidigt i graviditeten kopplats till en ökad risk för missfall. Forskning tyder på att sådana lösningsmedel kan påverka fostrets nervsystem och i värsta fall bidra till utvecklingsförseningar och inlärningssvårigheter. Eftersom akrylnaglarna inte sitter fast naturligt kan bakterier dessutom växa i springan mellan akrylen och den egna nageln.
Det finns inga starka vetenskapliga belägg för att produkterna som används för att skapa akrylnaglar orsakar fostermissbildningar. Lösningsmedel, som acetonet som används för att lösa bort akrylnaglar, har dock visats innebära en potentiell risk när gravida utsätts för höga koncentrationer. Eftersom bakteriella infektioner är vanliga i vårdmiljöer innebär dessutom de återkommande mödrahälsovårdsbesöken att gravida löper något större risk att drabbas av en infektion.
Den medicinska expertisen saknar fortfarande tydliga svar på hur säkra akrylnaglar är under graviditet, varför kvinnor generellt rekommenderas att vara försiktiga. De få studier som gjorts har utförts på försöksdjur, och resultaten är oklara när det gäller eventuella skadliga effekter hos människor. Å andra sidan rapporterar vissa kvinnor att deras naglar faktiskt växer sig starkare under graviditeten – något som tros bero på de ökade nivåerna av östrogen i kroppen.
Toksikologer och barnspecialister bedömer att en gravid kvinna som är kund i salongen – snarare än anställd – endast utsätts för en minimal exponering, vilket sannolikt inte utgör någon betydande risk för fostret. Gravida som däremot arbetar med lösningsmedel hela dagen löper en betydligt större risk, särskilt om ångorna ger dem illamående. Läkarnas slutsats är enkel: oroar du dig för möjliga problem med akrylnaglar är det bäst att helt enkelt skippa behandlingarna under graviditetens gång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online