Användningen av återvunna material ansågs länge av många vara en modefluga eller en ren nischindustri, men praktiken är inte längre förbehållen exklusiva tillverkare eller småföretag med begränsad marknadsföring och distribution. Enligt The New York Times används återvunnet konsumentavfall numera i möbler, mattor, rengöringsmedel, schampon och kläder som säljs i stora lagerbutiker och stormarknader. Många typer av fast avfall återvinns och får nytt liv som prisvärd klädsel för konsumenter med alla bakgrunder världen över.
Enligt MSNBC använder många klädtillverkare tyg som helt eller delvis består av återvunnen polyester, nylon och plastflaskor. Deponier är en vanlig källa till uttjänta plaster och andra material som, efter bearbetning och omvandling, blir tyger lämpliga för allt från fleeceplagg till sporttröjor. Plastflaskor kan till exempel omvandlas till fibrer som används för stoppning eller vävda tyger.
Kasserad elektronik, som mobiltelefoner, tangentbord och datorchassin, kan också användas för att tillverka yttermaterial till rockar, medan fodret görs av mer vanligt förekommande återvunna material. Även organiska material som bomull, ull och kokosnötskal kan bearbetas och omvandlas till helt nya tyger.
År 2011 hade flera tillverkare börjat erbjuda skor som delvis var tillverkade av återvunna material, och sulor av återvunna däckslitbanor var ett vanligt inslag i dessa skor – men trenden började faktiskt långt tidigare. Redan 1992 användes en mängd olika återvunna material för att ta fram prototyper och nischade skokollektioner, rapporterar Los Angeles Times.
Återvunna mjölkkannor, polystyren och däckgummi användes som komponenter i sulorna. Mellansulor tillverkades av material från gamla våtdräkter, och innersulor innehöll material från återvunna pärmmapar och kaffefilter. Ett begagnat däcks slitbana kan alltså få ett helt nytt liv som skosula.
Att donera eller köpa second hand-kläder är också en form av återvinning, eftersom kläder i sig är en resurs som kan återanvändas många gånger innan de blivit för slitna eller skadade. I en artikel från 2008 i USA Today uppgav 70 procent av de tillfrågade vuxna att återanvändning av second hand-kläder hade blivit mer socialt accepterat än tio år tidigare. En känsla av socialt ansvar kopplat till att köpa begagnat var en av de anledningar som konsumenterna angav för att handla second hand.
Gamla plagg kan skräddarsys eller modifieras för att passa dagens modestrender, eller så kan begagnade tyger få nytt liv som nya handgjorda plagg. Tyget i ett par gamla gardiner räcker exempelvis till en ny blus eller klänning, och en gammal t-shirt kan klippas i tunna remsor och göras om till en modern halsdukssmycke, enligt webbplatsen Ette Studios. En del second hand-kläder hämtas till och med från deponier, rengörs noggrant och säljs sedan vidare.
Medan mycket av det återvunna polyestern, nylonet och ullen blir till tork- och putsdukar eller omvandlas till fibrer för nytt tyg, skriver Council for Textile Recycling, återvinns även många hela, återanvändbara plagg från deponier. Dessa second hand-kläder säljs vanligtvis i tredje världens länder till mycket låga priser. Återvunna byxor kan exempelvis säljas i Afrika för 34 cent, medan en återvunnen tröja ger cirka 12 cent i Pakistan.
Genom ideella organisationer och välgörenhetsorganisationer som ägnar sig åt att samla in och transportera bortskämda kläder blir dessa plagg tillgängliga för människor som lever under de mest svåra fattigdomsförhållanden. För många människor världen över utgör återvunna kläder en avgörande resurs i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online