Nikotinberoende uppstår när en person inte längre klarar av att sluta använda nikotinprodukter, som cigaretter, cigarrer eller snus, enligt Mayo Clinic. När man slutar med nikotin kan abstinensbesvär uppstå, exempelvis ångest, irritabilitet, humörsvängningar, ilska och sömnproblem.
Har du försökt sluta på egen hand utan framgång kan en läkare hjälpa dig att ta fram en individuell detoxplan. Den brukar kombinera läkemedel, rådgivning och livsstilsförändringar.
Enligt American Heart Association kan nikotinersättningsmedel underlätta en nikotindetox. Behandlingen finns i flera olika former, till exempel nässpray, sugpastiller och tuggummi. Läkemedlen skrivs ut på recept och följs noggrant upp av läkare.
Nikotin höjer dopaminnivån i hjärnan, vilket gör abstinensperioden lättare att klara. Enligt Mayo Clinic passar dock inte behandlingen alla: den rekommenderas inte för gravida, ungdomar under 18 år eller de som röker färre än tio cigaretter om dagen.
Ett annat alternativ vid avgiftning från cigaretter är receptbelagda läkemedel helt utan nikotin. Antidepressiva preparat som bupropion (bland annat Wellbutrin och Zyban) ökar dopaminhalten i hjärnan och dämpar suget. Även vareniklin är ett välbeprövat läkemedel mot rökavvänjning som verkar direkt på nikotinreceptorerna i hjärnan.
Vanliga biverkningar är sömnproblem och muntorrhet. Personer som tidigare haft skallfraktur eller lider av sömnbesvär bör inte använda dessa läkemedel. Diskutera alltid med din läkare innan du påbörjar behandling.
Läkemedel ger bäst resultat i kombination med samtal. Enligt American Heart Association är just denna kombination den mest framgångsrika metoden för att bli fri från nikotin på lång sikt. Beteendeterapin fokuserar på att ge patienten konkreta strategier och verktyg för att inte falla tillbaka in i nikotinanvändandet.
Fråga din vårdcentral om lokala program i din närhet. I Sverige kan du dessutom få kostnadsfri rådgivning via Stödlinjen, som vänder sig till alla som vill sluta röka eller snusa.
Fysisk aktivitet visar goda effekter. Enligt Mayo Clinic minskar motion dels den viktökning som ofta kommer med ett rökstopp, dels själva abstinensbesvären.
Undvik också situationer som utlöser suget efter nikotin. Vissa frestas att röka i samband med alkoholkonsumtion, andra når efter cigaretten i stressiga stunder. Identifiera dina triggers och undvik dem när det är möjligt.
Planera dessutom in distraherande aktiviteter. Ett sug efter nikotin håller i sig fem minuter eller kortare. Gör en lista på vad du kan göra i de stunderna – ta en promenad, gå till gymmet eller ägna dig åt en hobby som sysselsätter händerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online