När varnade USA:s hälsochef först för att passiv rökning är farlig för icke-rökare?

Frågan om när passiv rökning först erkändes som en hälsofara för icke-rökare har ett tydligt svar – men det kommer senare än många tror.

Den banbrytande rapporten från 1964

Den första rapporten om rökningens hälsoeffekter från USA:s hälsochef (Surgeon General) publicerades år 1964 och blev ett historiskt dokument i folkhälsans historia. Däri stod det bland annat:

"Cigarettrökning är en hälsorisk av sådan betydelse i USA att den motiverar lämpliga åtgärder."

Detta uttalande markerade början på en lång kamp mot tobaksrökningen i USA och lade grunden för varningsmärkning, informationskampanjer och senare lagstiftning.

Rapporten nämnde inte passiv rökning

Trots sin betydelse behandlade 1964 års rapport uteslutande rökarens egen hälsa. De hälsorisker som tobaksrök kan innebära för omgivningen – så kallad passiv rökning eller ofrivillig exponering – togs inte upp specifikt i detta första dokument.

När uppmärksammades då passiv rökning?

Det dröjde flera decennier innan farorna med passiv rökning fick full uppmärksamhet. Först i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började forskningen allvarligt undersöka hur omgivningsrök påverkade icke-rökare. År 1986 ägnade USA:s hälsochef en hel rapport åt frågan, The Health Consequences of Involuntary Smoking, vilken fastslog att passiv rökning orsakar lungcancer hos icke-rökare.

Sammanfattningsvis: Den första hälsochefsrapporten från 1964 var ett landmärke för kunskapen om rökningens faror, men den adresserade inte passiv rökning – den insikten kom först många år senare.