Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) röker fler än 45 miljoner människor i USA. Många använder cigaretten som en form av självbehandling för att dämpa stress och känslor av nedstämdhet. En rapport från National Institute of Mental Health drog dock slutsatsen att mer än 40 procent av alla rökare har psykiatriska problem. Hos många av dessa personer fanns inga psykiska besvär, som ångestsyndrom eller depression, innan de började röka.
Tobak innehåller det kraftigt beroendeframkallande ämnet nikotin, som orsakar verkliga förändringar i hjärnan. Utmärkande för nikotin är att det utlöser samma typ av abstinensbesvär som tunga droger som heroin, metamfetamin och kokain, och bär på motsvarande risk för beroende. Det gör det betydligt svårare att sluta röka på egen hand. Vanliga abstinenssymptom är depression, ångest, sänkt hjärtfrekvens, illamående, kräkningar, viktuppgång, irritabilitet och fientlighet.
Många upplever att rökning lindrar stress på kort sikt, men forskningen pekar på motsatt effekt i längden. En utvärdering av Stirling County Study, en studie om psykiatriska problem hos vuxna, antyder att nikotin kan vara en orsak till ångestsyndrom hos rökare. Även om analysen tyder på att nikotinberoendet spelar roll vid ångeststörningar finns det ännu inte tillräckligt med vetenskapliga belägg för att dra helt säkra slutsatser. Ett intressant fynd från studien var dock att deltagarna som slutade röka också blev kvitt sin ångest.
Under de senaste åren har sambandet mellan rökning och depression uppmärksammats alltmer. Andelen deprimerade är högre bland rökare än bland icke-rökare. Utvärderingen av Stirling County Study visade dessutom att personerna som slutade röka upphörde att uppleva depressiva symptom. Även om flera faktorer kan ligga bakom detta, menar forskarna bakom utvärderingen att rökningen var den avgörande faktorn.
Enligt en studie från rökavvänjningscentrumet vid Oregon Health & Science University är rökning dubbelt så vanlig bland personer med substansmissbruk. Studien visade samtidigt att personer med ett missbruksproblem har svårare att sluta röka än andra, vilket gör det svårt att avgöra huruvida rökningen faktiskt bidrar till missbruket eller tvärtom.
Enligt en artikel publicerad 2003 i Journal Watch Psychiatry växer mängden bevis för att rökning kan orsaka psykiska sjukdomar stadigt. En analys av en tysk hälsostudie visade att fler än hälften av de 4 181 nikotinberoende deltagarna misstänktes ha åtminstone en psykisk diagnos.
Även om rökning tillfälligt kan dämpa stress och vissa symptom på depression, orsakar den betydligt fler hälsoproblem än den lindrar. Studier från American Cancer Society visar att rökning leder till livshotande sjukdomar som cancer och emfysem.
Slutsatsen blir tydlig: trots att cigaretten kan kännas som en kort paus från vardagens press, riskerar rökningen att förvärra både den psykiska och fysiska hälsan över tid. Forskningen tyder på att den som slutar röka inte bara skyddar sina lungor – utan även ger psyket en reell chans att återhämta sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online