Exponering för passiv rökning kan leda till allvarliga negativa hälsoeffekter – även för dem som aldrig har rökt själva. Enligt den amerikanska hälsovårdsmyndighetens stora rapport från 2006 (Surgeon General's Report) kan redan kortvarig exponering irritera slemhinnorna i luftvägarna och skada blodkärlens innersta vägg. Tobaksrök stannar dessutom kvar i luften länge efter att en person har slutat röka.
Nationella cancerinstitutet i USA definierar passiv rökning som en kombination av två delar: röken som avgår från den glödande änden av en tobaksprodukt och röken som en rökare andas ut. Passiv rökning kallas även för miljötobaksrök och innehåller samma skadliga ämnen som rökaren själv utsätts för.
Enligt den amerikanska lungföreningen American Lung Association innehåller passiv rökning mer än 250 giftiga eller cancerframkallande kemikalier. Faktiskt så utsätts icke-rökare ofta för högre koncentrationer av dessa toxiska ämnen genom passiv rökning än vad rökarna själva andas in via cigaretten.
Barn som utsätts för passiv rökning löper ökad risk att drabbas av öroninflammationer och andningsproblem, exempelvis astma och återkommande luftvägsinfektioner. Vuxna icke-rökare kan efter långvarig exponering utveckla allvarliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och lungcancer.
Många rökare tror felaktigt att de kan röka inomhus, på avstånd från andra, utan att orsaka någon skada. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC slår dock fast att även separata ventilationssystem inte kan eliminera exponeringen för passiv rökning helt. Röken sprider sig mellan rum och fastnar i möbler, textilier och väggar.
Det bästa skyddet är att undvika platser som tillåter rökning inomhus. Stöd även politik och initiativ som främjar tobaksfria miljöer, exempelvis rökfria restauranger, offentliga lokaler och bostadsområden. Ju mindre exponering, desto lägre risk för hälsoskador – både för dig själv och för dina barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online