
Cigarettrökning kan ge upphov till illamående av flera olika skäl. Här går vi igenom de vanligaste mekanismerna bakom detta obehag:
Nikotin, den dominerande alkaloiden i tobaksrök, kan stimulera hjärnans kemoreceptorutlösande zon (CTZ) – det område som styr illamående och kräkningar. Denna stimulering kan leda till känslor av illamående och allmänt obehag.
Kolmonoxid är en giftig gas som finns i cigarettök. Den binder till hemoglobinet i blodet och minskar blodets förmåga att transportera syre. Det försämrade syreintaget kan ge flera symtom, bland annat illamående, yrsel och huvudvärk.
Tobaksrök innehåller även andra retande ämnen som tjära, formaldehyd och akrolein. Dessa kan irritera halsen och luftvägarna, vilket leder till inflammation och ökad slembildning. Överskottet av slem kan utlösa kväljningsreflexen och bidra ytterligare till känslan av illamående.
Personer som röker regelbundet kan uppleva abstinensbesvär när de slutar röka eller kraftigt minskar sin konsumtion. Vanliga besvär är ångest, irritabilitet, huvudvärk, sömnproblem – samt illamående.
Känsligheten för tobaksrök varierar mellan individer. Vissa personer är mer benägna att må illa av rökning än andra, ofta på grund av underliggande hälsotillstånd som mag- och tarmbesvär eller andningsproblem.
Eftersom illamående vid rökning ofta är ett tecken på kroppens reaktion på skadliga ämnen kan återkommande besvär vara en signal att minska eller sluta röka. Om illamåendet är ihållande, kraftigt eller åtföljs av andra symtom som bröstsmärta eller andningssvårigheter bör du kontakta vården för undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online