Har du någon gång rest med flygplan minns du förmodligen hur något konstigt händer med öronen, både vid start och under landningen. Det börjar som en känsla av tryck i huvudet – kanske ett dovt surrande – följt av insikten att flygvärdinnan som erbjuder dig jordnötter plötsligt låter nästan obegriplig, ungefär som de vuxna i en Peanuts-tecknad serie. Denna hörselförvrängning beror på lufttrycksförändringarna som sker varje gång du rör dig uppåt eller nedåt genom atmosfären. Även om en nedstigning ofta ger den mest dramatiska effekten, påverkar alla snabba höjdförändringar i grunden vårt sätt att höra.
Mellanörat är ett ihåligt utrymme inne i skallen, åtskilt från omvärlden av trumhinnan. Örontrumpeten, även kallad Eustachianska röret, är en tunn kanal klädd med slemhinna som förbinder mellanörat med näsans baksida. Luften i mellanörat absorberas kontinuerligt av slemhinnan och ersätts med ny luft som förs dit via örontrumpeten från näsan. Denna luftcirkulation mellan utsidan och insidan av skallen håller lufttrycket jämnt på båda sidor om trumhinnan.
Lufttrycket är ett mått på den totala vikten av atmosfärens luft vid en viss höjd. Eftersom de flesta molekyler i jordens atmosfär samlas närmast ytan på grund av gravitationen, är atmosfären tyngst alldeles vid marken. Stiger du i höjd minskar därför lufttrycket; går du ner ökar det. Gradvisa tryckförändringar, som de som sker vid exempelvis bergsklättring, kan vara betydande men sker långsamt nog för att mellanörat ska hinna anpassa sitt inre tryck. Plötsliga förändringar, som vid en flygning, ger däremot en mycket märkbar effekt.
När lufttrycket inuti och utanför skallen plötsligt skiljer sig åt väsentligt blir hörseln dämpad och obehaget gör sig påmint. Hörseln bygger på en process i flera steg. Först fångar trumhinnan upp vibrationerna i luften utanför skallen. Därefter omvandlar mellanörat dem till mekaniska vibrationer i vävnaden. Slutligen gör innerörat om vibrationerna till nervimpulser som hjärnan tolkar. Luft är ljudets medium – finns det en stor tryckskillnad mellan utsidan och insidan av skallen överförs ljudet utifrån helt enkelt inte lika bra.
Varje gång du sväljer färdas en liten luftbubbla genom örontrumpeten in i mellanörat, vilket skapar ett litet poppande ljud. Genom att medvetet svälja ofta, tugga tuggummi eller suga på en pastill – båda senare stimulerar reflexen att svälja automatiskt – kan du påskynda mellanörats anpassning till de snabba tryckförändringarna. Att gäspa fungerar ännu bättre. Du vet att mellanörat håller på att justera sig när du hör det välkända poppet och märker att hörseln åter blir klar och skarp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online