Det korrekta svaret är bronkiol.
Bronkioler är de allra minsta förgreningarna i bronkträdet – det nätverk av luftvägar som leder luften från luftröret ner i lungorna. Varje bronk delar sig successivt i allt smalare grenar och övergår till sist i bronkioler, som i sin tur leder vidare till lungornas luftsäckar, de så kallade alveolerna.
Det är i alveolerna som gasutbytet sker: syre passerar över till blodet medan koldioxid transporteras bort och andas ut. Utan bronkiolerna skulle luften alltså aldrig kunna nå fram till detta avgörande steg.
Bronkiolernas väggar är klädda med ett cilierat epitel, vars små flimmerhår (cilier) arbetar kontinuerligt med att föra slem samt inandade främmande partiklar, som damm och bakterier, uppåt och ut ur luftvägarna. På så sätt fungerar de som en viktig del av lungornas naturliga rensningssystem.
I väggarna finns dessutom glatt muskulatur. Dessa muskler kan dras samman eller slappna av, vilket gör att luftvägens diameter ökar eller minskar. Genom denna reglering styr kroppen hur mycket luft som når alveolerna.
När den glatta muskulaturen drar ihop sig mer än normalt, eller om slemhinnan svullnar, blir bronkiolerna trängre. Detta är ett centralt inslag vid astma och KOL, där patienten får andnöd, pipande andning och hosta. Kunskap om bronkiolernas funktion är därför grundläggande både inom anatomin och inom medicinen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online