Luften vi andas består främst av kväve och syre. De två mindre beståndsdelarna är koldioxid och argon. Atmosfären innehåller dessutom vattenånga, vars mängd varierar kraftigt beroende på temperatur och geografisk plats. Utöver detta finns minst 11 andra naturligt förekommande gaser i atmosfären i små mängder. Luftens sammansättning förändras kontinuerligt med vädret, årstiden, tidpunkten på dygnet samt med höjden över havet och geografiska positionen.
Kväve utgör den största delen av luften vi andas, cirka 78 procent. Det är en färglös, luktlös och smaklös gas vars molekyler består av två kväveatomer som hålls samman av en stark bindning. Kvävgasen är inert, det vill säga att den sällan reagerar med andra ämnen. Den är inte brännbar och underhåller inte heller förbränning.
Tack vare sin låga reaktivitet används kvävgas bland annat för att skydda sprängämnen, hålla maten färsk i förpackningar och förebygga bränder i vissa industriella processer. En atmosfär som mest består av kväve skulle dock kväva människor och djur, eftersom båda behöver syre för att överleva.
Molekylärt syre består av två syreatomer. Det är en färglös, luktlös och smaklös gas som utgör cirka 21 procent av luften vi andas. Syret i luften kommer från växters fotosyntes – gröna växter omvandlar koldioxid till syre. Syre är helt nödvändigt för allt liv på jorden.
Till skillnad från kväve underhåller syrgas eld. Den reagerar också med metaller och orsakar rost och korrosion. Syrehalten minskar med stigande höjd över havet, eftersom koncentrationen beror på lufttrycket, som sjunker ju högre upp man befinner sig.
Koldioxid är en svagt sur, färglös och luktfri gas vars molekyl består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid utgör endast cirka 0,03 procent av luftens volym, men är ändå avgörande för växters fotosyntes samt för andningen hos människor, djur och andra organismer. Växter omvandlar koldioxid till näring som glukos och släpper samtidigt ut syre i luften. Vid andningen bildas energi och koldioxid när näringsämnen kombineras med syre.
Koldioxid är även viktig för människors hälsa eftersom den hjälper till att upprätthålla och buffra blodets surhetsgrad (pH). Koncentrationen är lägre under växtsäsongen och högre under resten av året.
Höga koldioxidhalter bidrar dock till den globala uppvärmningen. Idag är mängden koldioxid i luften mer än 20 procent högre än för ett sekel sedan. Ökningen beror till stor del på mänskliga aktiviteter som skogsavverkning och förbränning av fossila bränslen.
Argon är en färglös, luktlös och stabil gas som utgör cirka 1 procent av luften vi andas. Gasen har inga kända negativa hälsoeffekter på människor eller djur. Tack vare sin låga reaktivitet och sin förmåga att fungera som värmeisolering används argon flitigt inom metallindustrin.
Utöver de fyra huvudgaserna innehåller luften vi andas minst 11 andra gaser i mycket små mängder. Bland dessa finns ammoniak, ozon, kolmonoxid och svaveldioxid; ädelgaserna helium, krypton, neon och xenon; den lätta och reaktiva gasen väte; samt växthusgaserna metan och lustgas (dikväveoxid).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online