Har du någonsin jobbat på en snabbmatsrestaurang eller i en närbutik? Då har du säkert sett de breda stängerna på dörrarna till avspärrade områden, ofta märkta med ”endast personal”, som bara kan öppnas från ena sidan. Den stången är en panikanordning – ett beslag som säkerställer byggnadens säkerhet samtidigt som det möjliggör en snabb utväg vid fara.
Panikanordningar finns i flera utföranden, och deras effektivitet avgörs helt av situationen där de används. Nedan går vi igenom de fyra vanligaste typerna, hur de fungerar och var de passar bäst.
Panikhaket används när maximal säkerhet inte står högst på listan, men där en nödutgång ändå krävs. Anordningen ser ut som en tvärstång över dörren och kan kombineras med ett lås på utsidan, vilket gör att dörren kan användas som en vanlig ingång från båda håll. Många modeller har dessutom en kopplingsmekanism på insidan som aktiveras vid nödsituationer.
Panikhak är den vanligaste lösningen på snabbmatsrestauranger och i andra byggnader där människor kommer och går kontinuerligt under dagen.
En panikbult består av en bult både upptill och nedtill på dörren, förbundna av en metallstång. Lösningen passar dörrar som endast ska användas i nödsituationer. Precis som med panikhak kan dörren kombineras med ett lås på utsidan för att skapa en passage från båda sidor.
Bultarna upptill och nedtill ger dörren betydligt bättre säkerhet och styvhet än enbart ett hak. Två sådana bultpar – en så kallad kombinationsenhet – kan monteras på falsade dubbeldörrar. Är dörrarna släta rekommenderas istället två enkla bultar, en per dörrblad, för bästa funktion.
Denna typ av beslag används ofta i skolor och andra byggnader där ett stort antal personer vistas samtidigt.
Tryckplattor är metallanordningar formade som en tunga, som trycks in för att öppna dörren mot byggnadens utsida. De används när utrymmet är begränsat men en utgång ändå krävs, till exempel i trånga korridorer.
Observera att denna typ av anordning enligt regelverket inte får placeras där personer som inte känner till nödutgångarna rör sig fritt. Tryckplattor kombineras oftast med panikhak, men kan även paras med panikbultar – dock med något lägre effektivitet. De är vanligast i mindre kontorsbyggnader och lokaler där personalen är väl förtrogen med anordningen.
Brytrörsanordningar ska användas på dörrar som endast öppnas i nödsituationer. Till skillnad från de andra alternativen kräver de mer än ett handgrepp för att öppna dörren, vilket ger extra skydd mot obehörig användning men samtidigt gör dem olämpliga för oinvigda.
Används denna lösning bör all personal som kan komma att behöva dörrarna informeras om hur de fungerar. Brytrörsanordningar får inte heller installeras på platser där utomstående utan kännedom om nödutgångarna kan komma i kontakt med dem.
Sammanfattningsvis gäller: behöver dörren fungera som daglig ingång är panikhak rätt val. Ska dörren endast användas vid nöd och samtidigt ge maximal stabilitet passar panikbultar. Vid begränsat utrymme och insatt personal är tryckplattan ett bra alternativ, medan brytrörsanordningen passar där säkerheten måste väga tyngst. Tänk alltid på att anpassningen ska ske efter vem som faktiskt ska kunna lämna byggnaden i en akut situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online