Ett av de mest skadliga hoten mot människan finns runt omkring oss varje dag – ändå går det inte att se med blotta ögat: ultraviolett (UV) strålning. Solen står för nästan all naturlig UV-strålning som når jorden, men hur mycket en genomsnittlig person utsätts för avgörs av flera miljöfaktorer. Även den svagaste formen av UV-ljus kan orsaka betydande skador, i värsta fall till och med dödliga. Samtidigt har UV-strålningen också flera oväntade fördelar.
UV-strålning utgör den högtfrekventa delen av ljusspektrumet som inte är synlig för det mänskliga ögat. Forskare delar in UV-ljuset i tre kategorier med stigande energi: UVA, UVB och UVC. Solen sänder ut huvuddelen av det UV-ljus som finns på vår planet, men jordens atmosfär absorberar 97–99 procent av de allra farligaste frekvenserna, enligt rymdorganet NASA.
Hur mycket UV-strålning en människa utsätts för beror framför allt på tre faktorer: geografisk placering, molntäcke och närhet till industriell verksamhet. Ju högre över havet och ju närmare ekvatorn du befinner dig, desto starkare blir exponeringen. NASA rapporterar att polerna får tusen gånger mindre UV-strålning än områdena vid ekvatorn. Molntäcke fungerar dessutom som ett naturligt skydd mot UV-strålarna, medan industriella utsläpp bidrar till bildandet av ozon – ett gaslager som effektivt absorberar UV-ljus.
Kort svar: ja. Även UVA, den svagaste och minst energirika delen av spektrumet, kan orsaka flera av de skador som vanligen förknippas med högre frekvenser, enligt Textbook of Cosmetic Dermatology. Under lång tid trodde forskarna att UVA var ofarligt, eftersom den – till skillnad från UVB och UVC – inte ger solbränna. Problemet är just att UVA-skador inte märks direkt: strålningen kan då ackumuleras obemärkt i huden och med tiden orsaka för tidigt åldrande, DNA-skador och lesioner.
Det är den höga frekvensen och energin hos UV-strålningen som gör den så skadlig för människokroppen. Visserligen har kroppen mekanismer som absorberar UV-ljus och reparerar DNA-skador, men systemet är inte felfritt och viss skada blir bestående. En av följderna av skadat DNA är en förhöjd risk att utveckla hudcancer. Även ögonen, som tål UV-ljus betydligt bättre än huden, kan drabbas – långvarig exponering ökar risken för grå starr.
Trots sina risker har UV-ljus flera viktiga funktioner. När UV-strålning träffar huden börjar kroppen bland annat producera vitamin D, vilket är avgörande för både skelett och immunförsvar. Den mest energirika varianten, UVC, används inom sjukvården för att döda bakterier och sterilisera medicinsk utrustning. Även inom astronomin spelar UV-ljuset en central roll – enligt NASA är det oumbärligt för att studera universums hetaste objekt.
Använd solskyddsmedel med hög SPF, välj solglasögon med godkänt UV-filter och undvik gärna direkt solljus mitt på dagen, när strålningen är som starkast. På så sätt kan du njuta av solen utan att utsätta hud och ögon för onödiga risker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online