Tidigare trodde forskarna att blågrönalger var eukaryota organismer som tillhörde algfamiljen. Idag vet vi dock att detta är fel. Blågrönalger är i själva verket prokaryota – de är alltså en typ av bakterier som delar vissa egenskaper med växter. Därför kallas blågrönalger även för cyanobakterier. Trots sitt namn kan de dessutom vara inte bara blågröna utan också röda, gula eller bruna till färgen.
Blågrönalger finns över hela världen och trivs i många olika miljöer. De förekommer oftast i fuktiga miljöer som sjöar, dammar och fuktig jord, men kan också växa på stenar, djurpäls och trädbark. Cyanobakterier förökar sig på flera olika sätt: genom knoppning, fragmentering och binär delning. Vid knoppning bildas mindre celler från större. Vid fragmentering bryts organismen sönder i bitar som var och en blir en ny individ. Binär delning innebär att cellen delas på mitten samtidigt som DNA:t dupliceras.
Det finns många olika arter av blågrönalger. De kan leva som encelliga organismer, bilda kolonier eller trådar (filament). Vissa arter är giftiga medan andra är helt ofarliga. En känd ofarlig art är Spirulina, som anses ha hälsofrämjande egenskaper och konsumeras som hälsokost i många kulturer världen över. Bland de giftiga arterna finns bland annat Anabaena, Microcystis, Oscillatoria och Aphanizomenon.
Precis som växter innehåller blågrönalger klorofyll och utför fotosyntes. Med hjälp av solljus frigör de syre och omvandlar koldioxid och vatten till kolhydrater. Vissa arter, så kallade heterocyster, kan dessutom fixera kväve. Dessa arter har enzymet nitrogenas, vilket gör att de kan ta upp gasformigt kväve från atmosfären eller vattnet och omvandla det till ammonium. Till skillnad från många andra bakterier, som använder flageller för att röra sig, kan flera cyanobakterier förflytta sig genom glidande rörelser som inte kräver flageller.
Blågrönalger är urgamla organismer. För miljarder år sedan var de ansvariga för att omvandla jordens tidiga, koldioxidrika atmosfär till en syrerik atmosfär. Utan dem skulle livet aldrig ha kunnat frodas på planeten som det gjort. För över tre miljarder år sedan bildade ansamlingar av blågrönalger stora massor som kallas stromatoliter. År 2009 upptäckte forskare fossil efter dessa uråldriga cyanobakterier i grunda tropiska vatten, exempelvis vid Western Australia.
Ibland samlas blågrönalger i täta mattor på ytan av en sjö eller ett havsområde. Detta kallas för en algblomning. Blomningar uppstår oftast under sommaren men kan även bildas på vintern. Även om en enskild blomning bara varar en till två veckor kan de förekomma kontinuerligt under flera månader i sträck. Vissa blomningar är giftiga. Ett tydligt tecken på att en blomning kan vara farlig är döda fiskar eller andra djur i eller nära vattnet. Giftiga algblomningar kan orsaka hälsoproblem hos människor, exempelvis hudutslag, nässelutslag och kliande ögon. Håll dig därför borta från vattnet om du misstänker en blomning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online