Hälsofördelar med Dill Weed

illräk är vetenskapligt känt som Anethum graveolens och en del av samma familj som persilja kummin och laurblad. Det är infödd till Medelhavsområdet och har använts sedan antika grekiska och romerska tider som både en krydda och en medicin. Det är en bra källa till kalcium mangan och järn och innehåller också flavonoider kända för deras antioxidant antiinflammatoriska och antivirala egenskaper.

Antimikrobiella

Dill har undersökts för dess olika antimikrobiella effekter inklusive en studie publicerad i "Journal of Food Science" 2006 som visade att den essentiella oljan av dill-gräs var effektiv mot flera bakteriestammar fullständigt hämmar tillväxten av Fusarium graminearum samt att vara giftig mot fem andra bakterier inklusive Staphylococcus aureus. En annan studie vid Universitetet i Wien fann att dill-extrakt som tagits från frön som lagrats under 35 år också dödade flera svampstammar som mögel Aspergillus niger och jästerna Saccharomyces cerevisiae och Candida albicans.

Kolesterol

Dillräk blad extrakt gavs till råttor i 14 dagar vid Irans Institute of Biochemistry and Biofysics vilket minskade triacylglyceridhalterna med upp till 50 procent och totalt kolesterol med 20 procent. En separat studie i Iran 2008 visade att daglig oral administrering av dill-extrakt till råttor vid doser av 45 90 och 180 mg per kg kroppsvikt under två veckor minskade signifikant total kolesterol- triglycerid- och lågdensitetslipoproteinkolesterol vilket visar sitt löfte som ett hjärtskyddande medel.

Diabetes

Dillfluid kan vara effektivt för att hjälpa diabetiker att reglera insulinnivåerna även om studier hittills endast har utförts på laboratoriedjur. Men indiska forskare fann att råttor som fick dillbladet extrakt i 15 dagar hade en minskning av koncentrationen av både serumglukos och insulin vilket indikerar örtens potential att reglera kortikosteroidinducerad diabetes.

Digestion

Dillräk har har använts som ett matsmältningsstöd i många kulturer på grund av dess antispasmodiska egenskaper som lindrar kramper och magont. "BMC Pharmacology" 2002 visades också att dillweed väsentligt hämmar syrasekretion och utvecklingen av magskador vilket ger en nivå av anti-ulceraktivitet i laboratoriemus. Menstruationscykeln

En annan traditionell användning för dillräk har varit att reglera menstruationscykeln hos kvinnor. En iransk studie 2006 visade att råttor matade höga doser dill-extrakt hade mätbart längre östrocykler och ökade progesteronkoncentrationer i blodet vilket ledde forskarna att dra slutsatsen att dill kan användas för att hjälpa till att stabilisera oregelbundna cykler hos kvinnor eller som antifertilitetsmedel till progesteron-effekterna.

Skydd mot fria radikaler

Dill innehåller monoterpeneffekter vilket i slutändan hjälper antioxidantmolekyler att fästa vid oxiderade molekyler som annars skulle skada kroppen. Dessa effekter bekräftades i en multinationell studie publicerad i "Journal of Food Science" 2006 samt forskning vid Teheran University of Medical Sciences två år tidigare vilket visar att antioxidantaktiviteten hos dill är jämförbar med askorbinsyra alfa-tokoferol och quercetin in vitro.