
Gulrot (Hydrastis canadensis) är ett örtmedel som först användes av indianska stammar i Nordamerika. Den är mest känd för att förebygga eller behandla förkylningar och influensa, men kan även erbjuda vissa avgiftande effekter. Användningen av gulrot som "avgiftare" för att rensa kroppen inför drogröster är dock sannolikt felaktig. Prata alltid med din läkare innan du börjar ta gulrot för något hälsotillstånd.
Många av gulrots fördelar härrör från den kemiska föreningen berberin, som har antimikrobiella egenskaper enligt University of Maryland Medical Center (UMMC). Berberin kan döda olika bakterier, jäst, parasiter och andra skadliga mikroorganismer. Förutom berberin innehåller gulrot alkaloider som hydrastin, canadine, canadalin och beta-hydrastin (Memorial Sloan-Kettering Cancer Center). Dessa beståndsdelar ger antiinflammatoriska, laxerande och astringerande effekter som kan bidra till örtens potentiella avgiftande egenskaper.
Innerligt taget kan gulrot fungera som ett antibiotikum och stärka immunförsvaret mot övre luftvägsinfektioner som förkylningar, influensa och allergier (UMMC). Det kan även hjälpa vid infektiös diarré, irritabelt tarmsyndrom (IBS), urinvägsinfektioner och matsmältningsbesvär (University of Pittsburgh Medical Center). Vissa källor hävdar att örtbaserade läkemedel kan behandla hjärtarytmier, högt blodtryck, högt kolesterol och kongestivt hjärtsvikt. Yttre tillämpning kan hjälpa mot svampinfektioner som fotsvamp, vaginala jästinfektioner och mindre sår. Andra påstådda användningsområden inkluderar levercirros, anorexi, cancer, diabetes, konjunktivit, feber, menorragi, kolit och ödem, men ingen allmänt accepterad vetenskaplig forskning stöder dessa påståenden.
Gulrot blev populär som ett medel för att manipulera drogröster, men denna användning är felaktig enligt UMMC. Inga vetenskapliga bevis stöder att gulrot kan förhindra ett positivt drogrösteresultat. Utöver drogröster kan gulrot erbjuda vissa avgiftningseffekter genom berberin, som kan rensa kroppen från skadliga svampar, bakterier, protozoer och andra farliga mikroorganismer (University of Pittsburgh Medical Center).
Som yttre medel används gulrot som kräm, pulver eller salva. Innerligt tas det oftast som tinktur eller te. Pulveriserad rot och rhizom kan tas i tabletter eller kapslar, vanligtvis 4–6 g per dag (University of Michigan Health System). Vätskextrakt doseras vid 2–4 ml per dag, medan standardiserat rotextrakt tas 250–500 mg tre gånger dagligen. Be din läkare om rätt dos innan du använder gulrot för avgiftning eller andra ändamål.
Vid rätt dos orsakar gulrot sällan allvarliga biverkningar, men kan ge gastrointestinal irritation hos vissa. Överdoser kan leda till förstoppning, magsår, illamående, kräkningar, nervositet, depression, andningsbesvär, konvulsioner, hallucinationer eller anfall. Gulrot kan vara osäkert vid högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom. Under graviditet kan det orsaka livmoderkontraktioner, ökade bilirubinnivåer (gulsot) och genetisk skada (University of Pittsburgh Medical Center). Gulrot kan också interagera negativt med läkemedel som cyklosporin, tetracyklinantibiotika, blodförtunnande medel (t.ex. warfarin) och digoxin (UMMC).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online