Din personlighet är en samling av attityder, känslor, tankar och beteenden. Den påverkar hur du interagerar med andra människor och vad som motiverar dig. Psykologer har utvecklat metoder och tester för att försöka beskriva en persons personlighetstyp. Dessa tester speglar teoretiska idéer om personlighetens natur – vissa fokuserar på genetiska faktorer, medan andra betonar miljöns betydelse.
Man kan skilja mellan fyra olika ansatser till personlighet: den psykoanalytiska, den egenskapsbaserade (traitteorin), den socialkognitiva och den humanistiska. Den psykoanalytiska ansatsen menar att personligheten är en produkt av medfödda, ofta omedvetna krafter. Egenskapsteorin beskriver personlighet som biologiskt grundad, medan socialkognitiva teorier betonar samspelet mellan miljön och en persons tankar. Den humanistiska ansatsen fokuserar slutligen på individens egna val.
Ingen enskild teori kan fullständigt förklara personlighet, och därför använder psykologer ofta en rad olika tester. De teoretiska utgångspunkterna bakom ett test påverkar dess utformning, och olika tester mäter olika aspekter av personligheten. Psykologisk mätning ska vara reliabel, det vill säga ge stabila resultat över tid, och testen ska mäta just personlighet – inte andra bidragande faktorer.
Den psykoanalytiska traditionen använder projektiva test för att utforska en persons omedvetna drifter och önskningar. En person kan avslöja sin personlighet när hon beskriver bilder. Rorschachtestet använder tvetydiga bläckplumpar: den testade personen beskriver vilken bild hon ser i varje abstrakt plump. I en variant av Rorschachtestet berättar personen i stället en historia om en bild.
Att tolka resultaten av denna typ av mätningar är svårt, eftersom de analyseras utifrån den mening en person tillskriver bilden snarare än utifrån en förutbestämd, standardiserad betydelse.
Personlighet kan också mätas genom test där personen beskriver sig själv. Ofta används en lista med egenskaper där personen får avgöra vilka som stämmer in på hen. Ett problem med denna typ av test är att personen kanske inte svarar ärligt på frågorna.
"Big Five" (de fem stora personlighetsdragen) är ett vanligt test som mäter graden av öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Dessa drag fastställs genom statistiska analyser av hur olika personlighetsdrag korrelerar hos människor.
Direkt observation av hur en person agerar och beter sig i olika situationer ger insikt i personligheten. Denna metod gör det möjligt att studera miljöns påverkan på personlighetsutvecklingen. Närvaron av en observatör kan dock påverka och förändra personens beteende, vilket gör det svårt att tolka resultaten.
Att intervjua en person om hur hen brukar bete sig i vissa situationer är ett annat sätt att mäta personlighet. Strukturerade intervjuer, där ett antal fasta frågor ställs, är en metod, medan ostrukturerade intervjuer, där intervjuaren ställer frågor utifrån det som kommer upp under samtalets gång, föredras av andra. Vissa psykoanalytiker frågar om drömmar och barndomsupplevelser för att få djupare insikt i personligheten. En humanistisk personlighetsanalytiker skulle i stället utforska personens uppfattningar om verkligheten och vilka val hen kan göra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online