Ivan Pavlov var en framstående forskare inom både fysiologi och psykologi. Han föddes år 1849 och verkade under en period då psykologin som vetenskap utvecklades i snabb takt. Pavlov kom att spela en avgörande roll i att lägga den grund som många moderna teorier fortfarande vilar på. Eftersom hans teorier handlar om beteende är de direkt tillämpbara i verkliga situationer, vilket gör att han fortfarande är inflytelserik – nästan hundra år efter sin död.
Allt av Pavlovs arbete faller under den övergripande rubriken behavioristisk teori. Behaviorismen är studiet av observerbara fenomen och mänskligt beteende. Detta forskningsfält var populärt under höjden av Pavlovs karriär, delvis beroende på att vetenskapen ännu inte hade utvecklats så långt att forskare kunde se in i den mänskliga hjärnan på det sätt som dagens teknik möjliggör. Behavioristernas arbete, inklusive Pavlovs, lade grunden för den samtida forskningen och gjorde flera av de studier som genomförs idag möjliga.
Pavlovs största bidrag till psykologin uppstod till stor del av misstag, enligt Nobelkommittén. När Pavlov började sitt arbete inom medicinen studerade han först matsmältningsprocessen. Under denna forskning upptäckte han värdefulla sanningar om betingade reflexer. Pavlov kommer alltid att förknippas med människans bästa vän, hunden, eftersom hans mest kända bidrag till psykologin härstammar från ett experiment med dessa djur. När han studerade hundars matsmältning upptäckte Pavlov att en stimulus helt orelaterad till ätande – i detta fall en klocka – kunde utlösa salivering om hunden hade lärt sig att koppla den till mat. Med denna upptäckt insåg Pavlov att reflexer kan betingas.
Som en fortsättning på sin upptäckt om salivering utvecklade Pavlov teorin om klassisk betingning. Teorin hävdar att djur av alla arter, inklusive människor, kan betingas på samma sätt som hans hundar. Denna teori, den som Pavlov är mest känd för, tillämpas ofta inom utbildningsområdet där lärare använder kunskapen för att betinga elever och upprätthålla ordning i klassrummet. Teorin har också tillämpningar inom allmän barnuppfostran, eftersom föräldrar också kan använda den, liksom på arbetsplatsen där chefer kan betinga sina anställda att utföra önskade arbetsuppgifter.
Pavlov ägnade större delen av sina återstående forskningsår åt att finslipa teorin om klassisk betingning. Tillsammans med sina studenter upptäckte han att reflexer har sitt ursprung i hjärnbarken, vilket ledde till utvecklingen av en teori om högre nervaktivitet. Denna teori, som menar att stora delar av hjärnans inre funktioner sker omedvetet men kan kontrolleras genom betingning, var en av föregångarna till modern neurovetenskap. Det gör den till mycket viktig, även om den är mindre känd än hans dominerande teori om klassisk betingning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online