En av de största bidragande orsakerna till förvrängd perception är vår tendens att göra bekväma antaganden som inte bygger på fakta. Förvrängningar kan också uppstå till följd av paranoia. En make kan till exempel anta att hans fru är otrogen och konfrontera henne med det, när hon i verkligheten har varit helt trogen. Sådana feltolkningar av verkligheten är vanligare än vi tror, och psykologin har identifierat flera mekanismer bakom dem.
Gestaltpsykologin handlar om hur och varför människor uppfattar sin omvärld. Vi ser oftast det enklaste resultatet, även om det bara grundar sig på ett antagande, och har svårt att tänka utanför ramarna – detta kallas "god form". Att skapa antaganden på detta sätt leder till en förvrängd perception.
Gestaltpsykologin beskriver också antagandet att två eller flera saker som uppfattas samtidigt, oavsett om det rör sig om objekt eller talade meningar, hör ihop. Du kan till exempel anta att du gillar ett visst märke bara för att din favoritkändis reklamerar det i televisionen.
Gestaltpsykologin slår vidare fast att objekt som liknar varandra antas höra ihop. Enligt teorin skulle du, om du såg ett vitt barn leka i en park där två olika familjer väntade – en vit familj och en latinamerikansk familj – tendera att anta att barnet tillhör den vita familjen, vilket inte nödvändigtvis behöver stämma.
Denna princip överensstämmer med Gestalts kontinuitetslag, som säger att människor instinktivt väljer den enklaste och mest logiska lösningen när de tolkar sin omgivning. Det gör oss effektiva, men det kan också leda oss fel.
Ett annat resultat av att göra antaganden är den så kallade spegelbildsperceptionen. Detta kan inträffa när en person antar något om en annan: A antar att B är en arg person, och behandlar därför B på ett sätt som får B att bli arg. Antagandet blir alltså en självuppfyllande profetia.
Människor reagerar nämligen utifrån hur de uppfattar sin miljö, snarare än utifrån miljöns faktiska, fysiska verklighet. Om en person antar att vädret kommer att vara kallt när hon anländer till Kanada, kommer hon troligen att uppleva kylan starkare när hon väl kommer fram.
Enligt konsulterande psykologen Humair Hashi vid Imperial College Lahore upptäckte tyska psykologer i början av 1900-talet en förvrängning i den mänskliga perceptionen, som de gav namnet "phi-fenomenet". De testade sin teori genom att rikta ett stillastående ljus mot en vägg och be en person stirra på det. Efter en tid rapporterade personen att ljuset rörde sig, vilket det i själva verket inte gjorde.
Forskarna drog slutsatsen att den rörelse som flera försökspersoner upplevde var ett exempel på en subtil förvrängning i den mänskliga perceptionen. Fenomenet ligger till grund för mycket av den teknik vi idag tar för given, exempelvis film och animering, där stillbilder uppfattas som rörliga.
Det första steget mot en mer korrekt uppfattning av verkligheten är att bli medveten om sina egna antaganden. Ställ dig frågan: bygger min tolkning på fakta eller på bekväma gissningar? Sök aktivt efter information som utmanar din första intryck, och kom ihåg att dina känslor – som paranoia eller osäkerhet – kan färga hur du tolkar andras beteende. Genom att ifrågasätta det som känns självklart kan du se världen med klarare ögon.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online