Som kurator, socionom, pedagog eller vän kan det hända att du behöver vägleda någon som hamnat mitt i en kris och tillfälligt inte orkar hantera livets påfrestningar. I sådana situationer är det värdefullt att använda en problemlösningsstrategi som kan minska krisen eller stärka personens hanteringsförmåga tillräckligt mycket för att hen ska kunna återfå kontrollen över situationen.
Vid situationer som ett övergrepp eller förlusten av en närstående bidrar ofta en enskild, överväldigande faktor till krisen. Ofta har dock personen drivits till brytpunkten av flera livsbelastningar samtidigt. Lyssna då på alla problem och organisera dem på ett logiskt sätt. Ni kan exempelvis tillsammans använda en whiteboard för att lista de bidragande faktorerna och därefter be personen rangordna dem efter allvarlighetsgrad.
Ibland kan en enda faktor ligga bakom alla övriga problem utan att personen själv inser det. Försök att identifiera denna grundorsak, eller den mest akuta faktorn, och börja arbeta med den först.
En kris består av två huvuddelar: den yttre händelsen eller situationen som orsakar stressen samt individens reaktion på den. Om händelsen ligger utanför personens kontroll och inte går att förändra, exempelvis en förälders död, måste arbetet ske på känslonomivå.
Ibland behöver personen helt enkelt få berätta sin historia, ventilera sina tankar, gråta och släppa ut sina känslor. Aktivt lyssnande och att tydligt visa att du förstår och har empati kan vara det allra viktigaste steget för att lösa krisen.
Det är alltid klokt att säkerställa att personen i kris inte har självmordstankar. En person som söker hjälp efter ett suicidförsök eller som utsatts för våld i nära relationer måste bemötas med betydligt större vaksamhet och ansvar än vanligt.
Om du misstänker suicidrisk kan det vara lämpligt att diskutera alternativ som kortvarig sjukhusvård eller ett så kallat no-suicide-avtal, där personen åtar sig att kontakta dig innan hen agerar på självmordstankar. För kvinnor som befinner sig i fysisk fara i sitt hem kan det vara nödvändigt att hjälpa dem att hitta ett tryggt, tillfälligt boende.
Personer i kris kan fastna i verkningslösa hanteringsstrategier och ha svårt att se andra möjliga vägar framåt. Att brainstorma alternativa lösningar kan hjälpa till att luckra upp invanda beteendemönster och ge ett efterlängtat nytt perspektiv. Ibland kan oväntade eller ovanliga förslag vara särskilt effektiva för att rycka loss personen ur den låsning hen upplever.
Ta exemplet med en 16-årig flicka som försökt ta sitt liv eftersom hon inte står ut med sin familj – hon har i själva verket många möjligheter. Erbjud konkreta alternativ, som volontärarbete i ett program som stödjer utvecklingsländer, att ansöka om att bli myndigförklarad före 18 års ålder, eller att söka stipendier och utbildningar på andra sidan landet. Utforska alla möjligheter tillsammans och ta fram en konkret handlingsplan som personen själv äger och tror på.
Krishanteringen slutar inte när den akuta fasen har lagt sig. Se till att boka in uppföljande samtal, håll kontakten med övriga stödpersoner i nätverket och var uppmärksam på tecken på återkommande kris. En genomtänkt problemlösningsprocess ger inte bara lindring här och nu – den bygger också en starkare copingförmåga som personen kan bära med sig framöver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online