Så tolkar du MMPI-2 – guide till testets olika skalor

Minnesota Multiphasic Personality Inventory-2 (MMPI-2) utvecklades av ett forskarteam under ledning av James Butcher vid University of Minnesota och bygger på över 50 års forskning. Precis som sin föregångare togs testet fram genom att ställa allmänna frågor om psykiska symtom till olika grupper av psykiatriska patienter och sedan analysera svarsmönstren hos kända diagnostiska grupper.

En formell tolkning av testets rådata ska endast göras av en legitimerad psykolog med specialistutbildning i psykologisk testning. Som patient eller anhörig är det dock värdefullt att förstå hur resultaten är uppbyggda och vad de olika skalorna mäter. Här går vi igenom de viktigaste delarna av testet.

Så läser du MMPI-2:s resultat

1. Validitetsskalorna

Börja med att fråga hur dina L-, F-, K- och ?-skalor ser ut. Dessa skalor visar om svaren kan betraktas som trovärdiga:

• L-skalan (lögnskalan): Höga poäng tyder ofta på att personen försöker framställa sig själv i ett orealistiskt positivt ljus, exempelvis genom att hålla med i påståenden som "Jag ljuger aldrig".
• F-skalan (frekvensskalan): Mäter mer extrema svars mönster och kan indikera att någon simulerar psykisk sjukdom eller framställer sig som helt utan normala känslor.
• K-skalan (försvarsskalan): Mäter graden av psykologisk försvarsinställning, det vill säga hur mycket personen skyddar sig mot att avslöja problem.
• ?-skalan (Cannot Say): Visar antalet frågor som lämnats obesvarade.

MMPI-2 innehåller dessutom ytterligare validitetsskalor – TRIN, VRIN och Fb – som upptäcker om personen faktiskt har läst och förstått testfrågorna, eller om svaren givits slarvigt eller inkonsekvent.

2. De kliniska skalorna

Fråga om de tio grundläggande kliniska skalorna, som togs fram redan i originalversionen av testet och finns kvar i andra versionen. Det är dessa skalor som främst hjälper kliniker att identifiera mönster av psykisk ohälsa:

1. Hypokondri
2. Depression
3. Hysteri
4. Psykopatisk avvikelse
5. Maskulinitet/Feminitet
6. Paranoia
7. Psykasteni
8. Schizofreni
9. Hypomani
10. Social introversion

Om någon av dessa skalor ligger markant förhöjt kan det tyda på förekomsten av ett psykiatriskt tillstånd, men tolkningen måste alltid göras i sitt sammanhang av en professionell bedömare.

3. Innehållsskalorna

Innehållsskalorna är delfaktorer som härletts ur de kliniska skalorna och bör inte tolkas separat om inte huvudskalan är förhöjd. Exempel på sådana skalor är ångest, fobier, tvångstankar och tvångshandlingar, hälsobesvär samt bisarra mentala upplevelser.

4. Supplementära skalor

Under de senaste decennierna har många forskare utvecklat kompletterande delskalor. De mest använda är Harris-Lingoes-delskalorna, som bland annat omfattar subjektiv depression, psykomotorisk hämning, fysisk funktionsnedsättning och mental tröghet. Dessa ger en mer nyanserad bild av specifika symtomområden.

Kom ihåg

MMPI-2 är ett kraftfullt verktyg, men resultaten ska alltid tolkas av en kvalificerad psykolog tillsammans med övrig klinisk information. Att förstå skalornas struktur hjälper dig dock att ställa rätt frågor och få ut mer av samtalet kring dina testresultat.