Tvångsmässigt samlande är ett allvarligt problem som ofta får negativa konsekvenser – inte bara för den som samlars hälsa och välbefinnande, utan även för hela familjen. I en artikel på International Obsessive Compulsive Disorder Foundation (IOCDF) citerar Gail Steketee, professor och forskare, en studie från 1996 som definierar samlande som att förvärva och inte kunna göra sig av med föremål som verkar ha liten eller ingen värde.
Om du misstänker att du har ett problem med att samla är erkännandet av problemet ett sunt och viktigt första steg mot den hjälp du behöver för att få kontroll över ditt tvångsmässiga samlande.
Oavsett om din familj och dina vänner känner till ditt samlande eller inte är det viktigt att du har någon du litar på som kan stötta dig. Personer som samlar isolerar sig ofta av rädsla och skam, vilket i sin tur leder till mer samlande, enligt en artikel från Mayo Clinic från 2009.
Det innebär att du bibehåller god personlig hygien och äter näringsrik mat. Om du inte kommer åt ditt badrum eller tvättutrymme, flytta saker så att du kan ta dig in och ut. Gör köket tillgängligt så att du kan förbereda och laga mat. Tänk på säkerheten – placera aldrig papper eller brandfarliga föremål där de kan antändas. Att ta hand om dig själv stärker ditt självförtroende, vilket hjälper dig när du påbörjar behandlingen. God hygien gör dessutom att du slipper känna skam när du går ut bland människor.
Samlar du på djur behöver en veterinär undersöka dem för att säkerställa att de är friska och mår bra. Har du ett stort antal djur är det möjligt att du inte har kunnat ta hand om dem ordentligt.
Listan ska innehålla vilka symtom du har och hur länge du haft dem. Anteckna även tidigare hälsoproblem samt information om andra familjemedlemmar som lider eller har lidit av samlande. Ta med traumatiska händelser du upplevt under livet, exempelvis dödsfall i familjen, skilsmässa eller allvarlig sjukdom, enligt Mayo Clinic. Detta hjälper din läkare att anpassa behandlingen efter just dina behov.
Ta med din lista på symtom och information, gärna tillsammans med en familjemedlem eller vän om det är möjligt. Detta är ett viktigt möte och du kan känna dig överväldigad. I så fall kan din vän hjälpa läkaren genom att ställa frågor och svara på sådant du är osäker på eller inte kan svara på. Din läkare kan remittera dig vidare till en specialist inom psykisk hälsa, till exempel en psykiater. Kom ihåg att oavsett vem du träffar kommer ingen att tvinga dig att slänga dina tillhörigheter, säger Fugen Neziroglu, doktor, på IOCDF:s webbplats.
Förstå att behandling och återhämtning är en långsam process. Små steg tar dig ändå dit du vill – det tar bara längre tid. Din terapeut arbetar nära med dig och hjälper dig på det sätt han eller hon bedömer ger dig bästa möjliga behandling. Fundera på vad du vill uppnå och fokusera på det målet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online