Psykologi är vetenskapen om mänskligt och djuriskt beteende. Eftersom människan är en biologisk organism studerar psykologer ämnen som hjärnskadans påverkan på vårt tänkande, hur kroppens organ tar upp mediciner och hur kemikalier i miljön eller i maten påverkar våra tankar. Biologin är avgörande både när orsaken till en psykisk sjukdom ska fastställas och när rätt läkemedel ska väljas som behandling.
Flera tvärvetenskapliga områden förenar forskning inom psykologi och biologi. Ett av dessa är djurbeteende. Psykologer utför ofta studier på djur, till exempel vita laboratorieråttor. Forskaren kan observera råttans beteende när den får ett läkemedel, exempelvis ett smärtstillande medel, och avgöra vilka nervsignaler som blockeras av kemikalierna i preparatet. Kunskap om mänsklig biologi gör det möjligt för forskare att genomföra experiment på råttor och sedan använda resultaten för att utforma studier på människor.
Neurobiologisk forskning fokuserar på de fysiska organ som bygger upp nervsystemet. Psykologer studerar nerver och andra strukturer i kroppen, inklusive kopplingarna till organ som hjärnan och hjärtat, samt hur nerver överför information via kemiska och elektriska signaler. International Brain Research Organization publicerar forskning om nervceller och hjärnområden som Brocas area och talamus.
Psykologer studerar även läkemedel. Enligt Rutgers University inriktar sig psykofarmakologin på hur mediciner kan användas för att behandla psykisk sjukdom eller påverka humör och medvetande. Detta är nödvändigt för att avgöra vilka läkemedel som är säkra att ge patienter och vilka som innebär störst risk för missbruk eller beroende. Farmakologer studerar också dödliga doser, eftersom de söker säkra läkemedel vars terapeutiska dos ligger betydligt under den toxiska dosen.
Mänsklig biologi förklarar hur ett läkemedels psykologiska effekt uppstår i hjärnan. Enligt Rutgers University ger studier av grodgiftet curare värdefull information om nervsignalerna i hjärnan. Curare, som jägare i Amazonas regnskog använder för att förlama sina byten, har visats verka inte på enskilda nervfibrer eller muskelfibrer, utan på överföringen mellan dessa två – synapsen.
Biologiska experiment ger information om sensoriska förändringar när en människa drabbas av hjärnskada. Skada på hypotalamus, en viktig struktur i hjärnan, påverkar huruvida en person upplever hunger eller törst. Enligt Rutgers University ger analyser av de fysiska nervreceptorerna i hjärnan insikt i de separata kemiska signaler som specifikt styr en människa att äta eller dricka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online