Psykisk ohälsa kan vara svår att hantera – inte bara för patienten själv, utan också för vänner och anhöriga. En djupare förståelse kan dock göra kommunikationen kring frågan mycket lättare. Ett bra sätt att närma sig ämnet är att läsa vetenskapliga tidskrifter inom abnormalpsykologi.
Inom psykologin klassificeras psykisk ohälsa enligt ett vetenskapligt regelverk. Vissa artiklar är mer statistikfokuserade än andra, och många innehåller akademiskt fackspråk – men dessa begrepp bör alltid definieras i texten. Kom ihåg att aldrig ställa egna diagnoser utan att konsultera en läkare, eftersom symtomen vid olika tillstånd ofta överlappar varandra.
Gå till biblioteket och/eller teckna en prenumeration på en vetenskaplig psykologitidskrift. Bibliotekarier vid universitets- och högskolebibliotek kan hjälpa dig att söka fram specifik information. Artiklar om exempelvis bipolär sjukdom kan hittas via flera databaser genom bibliotekets söksystem. Läs gärna relaterade artiklar och leta efter ytterligare information i referenslistan i slutet av varje text.
Exempel på välrenommerade källor är Journal of Clinical Psychology, Journal of Abnormal Psychology, Journal of Counseling Psychology, American Psychologist, American Journal of Psychology samt specialiserade tidskrifter som International Journal of Eating Disorders.
Läs alltid abstractet först och notera studiens huvudsakliga syfte och resultat. Syftet presenteras vanligtvis i början av stycket, medan resultaten återfinns i slutet. Sammanfattningen står oftast i kursiv stil högst upp i artikeln och ger en snabb överblick över hela studien.
Hoppa sedan direkt till resultatdelen och gå igenom den information som presenteras. Läs därefter metodavsnittet för att förstå hur studien genomfördes – urvalet, mätmetoderna och analysen säger mycket om resultaternas tillförlitlighet. Avsluta med slutsatsen och notera noga vilka brister eller begränsningar forskarna själva pekar på, samt vilken relevans detta kan ha för det aktuella problemet.
Skriv ner studiens syfte och resultat och bedöm om resultaten verkar trovärdiga och välgjorda. En bra tumregel, enligt Blinn Colleges institution för samhällsvetenskap, är att dela upp din kritiska granskning i två delar: den första halvan redogör för forskningen i sig, medan den andra delen är reflekterande och analyserande.
Bestäm vad artikelns huvudpoäng egentligen är. En artikel om orsakerna till depression kan till exempel konstatera i slutsatsen att studien hade vissa statistiska brister – men artikelns centrala budskap kan ändå vara att faktorer som genetisk disposition kan betraktas som bidragande orsaker till depression. Att skilja på detaljer och helhet är nyckeln till en lyckad granskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online