Psykologisk diagnos är en komplex process som kan innefatta flera olika verktyg. Varje verktyg har sina egna fördelar och nackdelar, och därför använder sig yrkesverksamma inom psykisk hälsa ofta av flera diagnostiska metoder parallellt för att kunna dra en korrekt slutsats om patientens tillstånd. Att förstå funktionen och användningsområdet för de olika diagnostiska verktygen är avgörande för att kunna ställa en träffsäker diagnos.
Den kliniska intervjun är kanske det allra viktigaste diagnostiska verktyget för yrkesverksamma inom psykisk hälsa. Under intervjun ställer psykologen frågor som vanligtvis är öppna, vilket ger en djupare insyn i patientens psykologiska profil. Alla klienter går igenom en klinisk intervju som grund för diagnosarbete, och i vissa fall genomförs flera intervjuer innan en diagnos kan ställas. Ibland kombineras intervjufrågorna även med behandlingssessioner för att utvärdera och följa upp patientens framsteg över tid.
Vissa psykiska besvär är en direkt följd av kroppsliga tillstånd. Därför är det mycket viktigt att kartlägga en detaljerad sjukdomshistoria, inklusive en genomgång av eventuella psykiska sjukdomar som förekommer i familjen. Detta möjliggör inte bara en bättre bedömning av eventuell diagnos, utan kan också påverka behandlingsplanen. En person med depression orsakad av hypotyroidism bör exempelvis inte behandlas på samma sätt som en person vars depression beror på arbetslöshet eller andra livskriser.
Personlighetsbedömningar används i stor utsträckning vid diagnostik av psykologiska klienter. En av de mest kända bedömningarna är det objektiva personlighetstestet MMPI-II (Minnesota Multiphasic Personality Inventory). Denna typ av test ger standardiserade poäng för flera olika aspekter av klientens personlighet. Sådana bedömningar används inte på alla klienter utan oftast vid mer komplexa fall – informationen som erhålls är dock mycket värdefull för att kunna nå en korrekt diagnos.
Ibland krävs det under diagnostiseringsprocessen att man genomför mycket specifika tester för ett visst tillstånd eller beteende. Bedömningar kan vara inriktade på ångest, depression, suicidbenägenhet, intelligens, autism och flera andra psykologiska områden. Dessa tester ger standardiserad information som hjälper yrkesverksamma att förstå specifika delar av individens fungering. Intelligenstester är till exempel mycket användbara vid utredning av inlärningssvårigheter. Informationen från testerna möjliggör en korrekt beskrivning av fenomenet och en slutgiltig diagnos.
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är ett av de främsta och viktigaste verktygen inom klinisk diagnos. Manualens aktuella version är den femte upplagan (DSM-5), som ersatte den fjärde upplagans textrevision (DSM-IV-TR). Manualen listar alla psykiska störningar som kan diagnostiseras. Varje patologi presenteras med en detaljerad beskrivning, specifika diagnostiska kriterier, statistisk information samt faktureringskoder. DSM används av kliniker världen över för att identifiera och diagnostisera psykiska störningar på ett enhetligt och korrekt sätt.
Ingen enskild metod räcker till på egen hand. Genom att kombinera klinisk intervju, medicinsk bakgrund, personlighetsbedömningar, specifika tester och DSM kan yrkesverksamma inom psykisk hälsa ställa välgrundade diagnoser och skapa effektiva behandlingsplaner anpassade efter varje individs unika situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online