Att ha en nära relation med någon som lever med borderline-personlighetssyndrom (BPD) eller narcissistisk personlighetsstörning (NPD) kan vara både utmattande och känslomässigt påfrestande. Även om de båda störningarna från utsidan kan te sig som varandras motsatser, har de i själva verket mycket gemensamt.
Den amerikanske psykiatern James F. Masterson var den första som kartlade dessa personlighetsdrag och förklarade deras ursprung. Enligt hans teori utvecklar båda typerna ett så kallat ”falskt jag” redan i tidig barndom, ofta som en reaktion på kontrollerande eller avvisande föräldrar. Skillnaden ligger i hur detta falska jag tar form: narcissisten bygger upp ett uppblåst falskt jag som yttrar sig i grandiositet och en överdriven självbild, medan personen med borderline utvecklar ett sänkt falskt jag som präglas av djupa känslor av tomhet.
Kom ihåg att störningen sitter djupt rotad och är smärtsam och frustrerande även för personen själv. Så svårt det än känns för dig i kontakten är det troligt att hen lider ännu mer. Försök föreställa dig var personen kommer ifrån: narcissisten agerar grandios på grund av djup osäkerhet, medan personen med borderline blir manipulativ av rädsla för att bli övergiven. Att reflektera över djupet av dessa rädslor och osäkerheter gör det lättare att möta beteendet utan att ta allt personligt.
Lär känna det som triggar dig, och öva på att inte reagera impulsivt. Arbeta gärna med dig själv eller tillsammans med en terapeut för att förstå var känslorna kommer ifrån – det är oftast en snabbare väg framåt än att försöka få den andra personen att sluta trigga dig. Blir du rasande när narcissisten nedvärderar och kritiserar din kompetens, eller när personen med borderline älskar dig i ena stunden och hatar dig i den andra? Gräv i dina tidigare erfarenheter för att identifiera vilka egna osäkerheter beteendet aktiverar, och som kan få dig att tillfälligt tappa omdömet.
Båda personlighetstyperna är skickliga manipulatörer och reagerar ofta dåligt när de inte får som de vill. Var uppmärksam på manipulationen när den sker – exempelvis när narcissisten försöker övertala dig att ta på dig mer arbete än din beskärda del, eller när personen med borderline anser sig berättigad att kräva mer av dig emotionellt. Möt försöken med förståelse och medkänsla i stället för negativa reaktioner, men offra inte alltför mycket av din egen emotionella energi.
Påverka personen bort från destruktiva och impulsiva beteenden, som att använda droger, alkohol eller sex för att fly från smärtan. Föreslå i stället mer hälsosamma utlopp – camping, motion eller nya hobbyer – och delta gärna i aktiviteterna tillsammans. Gemensamma positiva upplevelser stärker relationen och minskar behovet av skadliga strategier för att hantera smärta.
Föreslå att personen söker regelbunden terapi om hen inte redan gör det, och erbjud gärna din hjälp med att hitta en lämplig terapeut. Narcissister föredrar ofta terapeuter som visat prestige och starka meriter, medan personer med borderline har stor nytta av terapeuter som är bevandrade i dialektisk beteendeterapi (DBT). Glöm inte din egen egenvård: se till att också du får stöd genom egen terapi eller stödgrupper.
Gränssättning är avgörande för att skydda ditt eget mående. Var tydlig med vad du accepterar och inte accepterar, och håll fast vid dina gränser – inkonsekvens öppnar dörren för ytterligare manipulation. Kommunicera lugnt och sakligt, undvik långa förklaringar som kan vändas emot dig, och låt överträdelser alltid följas av konkreta konsekvenser. Kom ihåg att du kan bry dig om en person och samtidigt sätta gränser för hur hen får behandla dig.
Tänk på: Du kan inte bota någon annans personlighetssyndrom, men du kan skapa en sundare dynamik genom kunskap, empati och tydliga gränser – samtidigt som du ser till att ta hand om dig själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online