När en person lider av en stämningssyndrom (affektiv störning) kan förmågan att fungera i vardagen och leva ett produktivt och meningsfullt liv påverkas avsevärt. Vissa känslomässiga svängningar är helt normala, särskilt som reaktion på händelser i livet, exempelvis när en närstående går bort. Men om depressionen kvarstår utan uppenbar orsak, eller om euforin verkar stå helt i obalans med personens livssituation, kan det röra sig om en affektiv störning. Enligt Merck Manuals Online Medical Library delas stämningssyndrom in i två huvudkategorier: bipolär sjukdom och depression.
En oförklarlig sorgsenhet som påverkar förmågan att klara av normala dagliga sysslor förekommer vid vissa stämningssyndrom. Depression kan kopplas till kvinnans menstruationscykel och kan även påverka den sexuella hälsan samt koncentrationsförmågan. När depressionen blir svår kan patientens sinnesstämning präglas av hopplöshet, känslor av värdelöshet och djup modlöshet. Fysiska symtom kan innefatta viktminskning eller en nedböjd hållning, ofta tillsammans med ledsna ansiktsuttryck.
Hos patienter med bipolär sjukdom kan en cykel av eufori och depression uppstå. Denna cykel kallas mani. Personen kan uppleva en overklig känsla av lycka med tecken på överdriven energi, pratsamhet och ett rastlöst tankesätt, vilket följs av en depressiv fas. Även om många patienter upplever mani som mindre plågsam än depression, kan de uppvisa hänsynslöst beteende under maniska perioder som utsätter dem för allvarlig fara.
Fler än fem psykiska symtom som varar längre än två veckor kan tyda på svår depression. Varar stämningssyndromet däremot kortare tid än två veckor och upplever personen färre än fem psykiska symtom kan depressionen klassas som lindrig. En manisk cykel varar längre än en vecka, och under denna period upplever patienten fler än tre symtom.
Missbruk av alkohol eller andra droger, inklusive receptbelagda läkemedel och narkotika, kan både vara ett symtom på stämningssyndrom och en utlösande faktor för mer intensiva känslomässiga besvär. Dessutom kan personen uppleva depression som ett abstinenssymtom i samband med avgiftning från droger.
Risken för självmord är högre hos personer som lider av stämningssyndrom, enligt Merck Manual. Tillsammans med djupt demoraliserande känslor kan självmordstankar vara återkommande. Patienten väljer kanske inte alltid att verbalisera sina känslor, vilket gör det extra viktigt för omgivningen att vara uppmärksam. Reaktioner på vissa behandlingsmetoder, bland annat läkemedel som reglerar serotoninnivåerna och andra antidepressiva medel, kan dessutom öka risken för självmordstankar hos vissa patienter, särskilt hos barn och unga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online