Sjukhusvård vid bipolär sjukdom – när behövs sluten vård?

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom, tidigare kallad manodepressiv sjukdom, är ett psykiatriskt tillstånd där personens sinnesstämning växlar mellan djupa depressioner och perioder av mani eller kraftig överaktivitet. Under de depressiva faserna känns livet hopplöst och energilöst, medan mani ofta innebär eufori, minskat sömnbehov och impulsivt beteende.

De flesta som lever med bipolär sjukdom behandlas inom öppenvården, men ibland är sluten vård på sjukhus nödvändig för att patienten ska kunna stabiliseras på ett säkert sätt.

När behövs sluten vård?

Sluten vård blir aktuell framför allt när patienten inte längre klarar att ta hand om sig själv i vardagen. En patient som är så djupt deprimerad att hen inte orkar resa sig ur sängen kan exempelvis behöva läggas in på sjukhus.

Ännu viktigare är att sluten vård alltid övervägs om patienten har självmordstankar eller riskerar att skada sig själv eller andra. Det är en psykiater som gör bedömningen av om vård på sjukhus behövs, ofta tillsammans med patientens anhöriga och övrig vårdpersonal.

Akut hjälp: Har du eller någon i din närhet akuta självmordstankar ska du genast kontakta sjukvården – ring 112 vid akuta situationer eller sök upp närmaste akutmottagning.

Var ges den slutna vården?

Sluten vård vid bipolär sjukdom ges oftast inom en psykiatrisk avdelning på ett allmänt sjukhus. Dessa avdelningar är bemannade dygnet runt av psykiatrisk personal och är utformade för att ge en trygg och lugn miljö.

För patienter som har god ekonomi eller en sjukförsäkring som täcker kostnaderna kan vården i stället ske på ett privat psykiatriskt sjukhus, där man ibland kan erbjuda kortare köer och fler behandlingsalternativ.

Vad ingår i behandlingen?

Den slutna vården består av flera komponenter som tillsammans syftar till att stabilisera patienten. Vanligt förekommande delar är:

- Medicinsk och psykiatrisk utredning
- Behandling med psykofarmaka, exempelvis stämningsstabiliserande läkemedel
- Gruppterapi
- Individuell samtalsterapi
- Familjerådgivning
- En lugn och lågstressad miljö med regelbundna rutiner

I sällsynta fall, till exempel när medicinering inte ger tillräcklig effekt, kan elektrokonvulsiv behandling (ECT) rekommenderas. Metoden används idag under narkos och betraktas som en säker och effektiv behandling vid svår depression.

Hur lång varar vårdtiden?

Liksom vid sluten vård för andra psykiatriska tillstånd är målet med sjukhusvistelsen att stabilisera patienten och återföra hen till det dagliga livet så snart som möjligt.

Sjukhusvistelsens längd varierar beroende på patientens individuella behov och symtombild. De flesta vårdperioder inom psykiatrisk sluten vård är dock korta och varar i regel endast en till två veckor.

Vad händer efter utskrivningen?

Efter utskrivning från sjukhuset är det avgörande att patienten fortsätter ta sina läkemedel precis som ordinerats, även om symtomen börjat lätta. Att avbryta medicinering i förtid är en vanlig orsak till återfall.

Om patienten saknar kontaktpsykiater eller öppenvårdsterapeut ser sjukhusets personal till att hänvisa till rätt vårdinstans innan utskrivningen sker. En tydlig uppföljningsplan med regelbundna kontroller är viktig för att bibehålla stabiliteten och förebygga nya episoder.