Bipolär typ II är en psykisk sjukdom som ofta förväxlas med vanlig depression eller unipolär sjukdom. Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) skiljer sig diagnosen från bipolär typ I genom att personen inte drabbas av extrema maniska episoder som allvarligt stör vardagsfunktionen. Trots detta är tillståndet minst lika allvarligt och kräver professionell vård.
En person med bipolär typ II drabbas av depressiva episoder betydligt oftare än någon med bipolär typ I. Dessa perioder kan vara mycket djupa och långvariga depressioner som påverkar arbete, relationer och den dagliga livskvaliteten.
Ett avgörande diagnostiskt kriterium för bipolär typ II är att personen aldrig upplever fullutvecklade maniska episoder. Istället förekommer hypomani – ett förhöjt stämningsläge som inte är lika extremt, men som ändå märkbart skiljer sig från normalt mående och kan påverka omdöme och energi.
Personer med bipolär typ II har en högre frekvens av samtidiga besvär, såsom alkohol- eller drogmissbruk, ångestsyndrom och personlighetssyndrom. Detta kan försvåra både diagnos och behandling, eftersom de andra besvären ibland tar överhanden i vården.
På grund av de återkommande svåra depressionerna löper personer med bipolär typ II en ökad risk för suicid. Risken förstärks dessutom av att diagnosen ofta missas eller ställs fel, vilket innebär att patienten inte får rätt medicinering för sitt tillstånd.
Det finns idag ingen bot mot bipolär typ II, men tillståndet går bra att behandla. En kombination av psykoterapi och läkemedel, exempelvis stämningsstabiliserande mediciner, hjälper många att leva ett stabilt och fungerande liv.
Endast legitimerad psykolog eller psykiater kan ställa diagnosen bipolär typ II på ett korrekt sätt. En noggrann utredning kräver kännedom om hela sjukdomshistorien samt hur ofta och hur länge stämningsväxlingarna förekommer. Kontakta vården om du känner igen dig i symtomen – tidig diagnos gör stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online