Mani och depression är två olika typer av stämningsepisoder som kännetecknas av specifika symtom i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). Psykisk vårdpersonal använder denna manual när de diagnostiserar stämningsstörningar och stämningsepisoder. Mani och depression kan växla över tid och orsaka funktionsnedsättning för den drabbade. När detta sker övervägs vanligtvis en diagnos av bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom går att behandla, och att söka hjälp kan lindra besvärande symtom.
Under en manisk episod upplever du förhöjd energinivå, storhetsidéer, ökat talsamhet, impulsivt beteende, tankar som far fram i hög hastighet, lättdistraherbarhet, perioder av onormalt hög kreativitet samt ett överdrivet engagemang i njutningssökande aktiviteter som kan innebära risker. Rationellt tänkande störs av liten eller ingen sömn, och psykotiska symtom kan förekomma under maniska faser. Dessutom kan du hamna i riskfyllda aktiviteter som obetänksamt sexuellt beteende, överdrivna utgifter eller hasardspel.
Depression innebär att känna sig ledsen, tom eller skyldig nästan varje dag, med förlust av glädje, minskat intresse, letargi, förändringar i sömn eller aptit samt självmordstankar, planer eller handlingar. Funktionsförmågan försämras av stämningsstörningen samt de motivations- och koncentrationsproblem som är karakteristiska för tillståndet.
Att uppleva både maniska och depressiva episoder utgör grund för diagnos av bipolär sjukdom. Både mani och svår depression diagnostiseras utifrån symtom som i hög grad känns igen genom extrema förändringar i en persons sinnesstämning. Psykotiska inslag, såsom auditiva eller visuella hallucinationer, kan ingå i diagnoskriterierna för både mani och depression. Svår agitation och irritabilitet kan också ses vid båda tillstånden.
Det är inte särskilt svårt att skilja mellan mani och depression, eftersom episoderna ligger vid motsatta ändar av stämningsspektrumet. Mani upplevs oftast som en rad positiva symtom – man känner sig upprymd och på toppen av världen. Svår depression består däremot av känslor av sorg och tomhet. Mani förknippas med höga energinivåer och riskfyllt beteende, medan en person som lider av svår depression oftast är fullständigt tömd på energi.
Behandling av både mani och depression kan kräva stämningsstabiliserare, antiepileptiska läkemedel eller antipsykotiska läkemedel. Dessa läkemedel verkar för att förebygga de extrema stämningsväxlingar som är typiska för maniska och depressiva episoder. Psykoterapi eller samtalsterapi kan också vara hjälpsamt genom att öka medvetenheten om tillstånden och lära ut färdigheter som hjälper personen att upptäcka om hen riskerar att drabbas av en manisk eller depressiv episod. Att bibehålla en jämn vardagsrutin med regelbundna sömnvanor, god näring och motion bidrar dessutom till att stabilisera sinnesstämningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online