Har du någonsin haft en riktigt dålig dag? Idén om att varje morgon få börja om på nytt med en solig syn på tillvaron har faktiskt ett modernt vetenskapligt stöd. Enligt Rosalind Cartwrights drömteori sorterar och bearbetar den drömmande personen känslorna som är kopplade till gårdagens motgångar. Medan biologiska forskare som Francis Crick och Graeme Mitchison avfärdade drömmar som en oorganiserad skräphög av nyligen upplevda händelser, genomförde Cartwright studier som kopplade drömmandet till det känslomässiga tillståndet i vaket liv.
En av Cartwrights studier visade att en god natts sömn kan få drömaren att vakna på rätt sida av sängen. Studien, som publicerades i artikeln "REM Sleep Reduction, Mood Regulation and Remission in Untreated Depression" i tidskriften Psychiatry Research år 2003, visar att Cartwright gjorde betydande framsteg med ett relativt övergripande angreppssätt. Hon observerade drömmarna hos 31 försökspersoner som led av svår depression vid den första undersökningen. Tjugotvå av de 31 befanns vara i remission vid uppföljningen, helt utan behov av behandling.
Vid uppvaknandet fann Cartwright att försökspersoner som började drömma tidigare än andra i sin sömncykel drömde under längre perioder, vaknade med förmåga att minnas sina drömmar och uppvisade ett bättre humör. Omvänt visade resultaten att försökspersoner som knappt rapporterade några drömmar alls kände sig ännu sämre på morgonen.
I sin studie som publicerades i artikeln "Relation of Dreams to Waking Concerns" i Psychiatry Research år 2006 tog Cartwright ett mer direkt grepp om frågan. Hon kunde visa att drömmar fungerade som en faktisk behandling för att nå remission. Hon fastställde att drömmarnas innehåll var en produkt av drömarens känslomässiga tillstånd i vaket liv, och att arbetet med att bearbeta dessa drömmar hade en terapeutisk effekt. Som studien samtidigt konstaterade fanns det dock vissa viktiga undantag.
I studien preciserade Cartwright att "dröminnehållet är relaterat till drömarens pågående känslomässiga bekymmer och bidrar till nedregleringen av stört humör, när affekten ligger inom ett definierat intervall". Om affekten var för hög skulle drömmandet inte kunna lösa konflikten fullständigt, och orsaken till lidandet krävde då troligen professionell behandling. Var affekten å andra sidan för låg kunde den känslomässiga bearbetningen genom drömmande vara onödig – känslorna kunde i stället enkelt hanteras och lösas under vaken tid.
Cartwright har också gett konkreta tips på hur man kan använda råmaterialet från sina drömmar. Detta beskrivs i boken från 1992 som hon skrev tillsammans med Lynne Lamberg, Crisis Dreaming: Using Your Dreams to Help Solve Your Problems. Boken ger värdefulla insikter i hur man kan tolka sina drömmar för att bättre hantera symtom på depression och ångest som orsakas av dramatiska livsförändringar, exempelvis en skilsmässa eller dödsfallet hos en nära anhörig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online