Depression hos tonåringar yttrar sig ofta på ett helt annat sätt än depression hos vuxna, vilket gör att den lätt förblir odiagnostiserad och avfärdas som vanlig tonårsproblematik. Tonårsdepression är dock ett allvarligt tillstånd – deprimerade ungdomar agerar ofta ut aggressivt, missbrukar droger eller alkohol, beter sig sexuellt riskfyllt eller försöker i värsta fall ta sitt liv. Den exakta orsaken till tonårsdepression är inte helt kartlagd, men forskare tror att sjukdomen uppstår genom en kombination av genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer.
Tonåringar som har depression i släkten löper högre risk att själva utveckla sjukdomen. Genetiken är dock inte den enda avgörande faktorn – även utan känd familjehistoria kan en tonåring drabbas av depression.
Droger och alkohol är så kallade depressiva ämnen som kan förändra hjärnans kemiska balans och påverka humöret. Dessutom kan de negativa sociala och personliga konsekvenser som ofta följer med ett missbruk i sig bidra till att utveckla depression.
En dysfunktionell familjemiljö kan vara en stark bidragande orsak. Tonåringar som lever med extrem stress, våld, fattigdom, sjukdom eller tillsammans med en förälder som missbrukar alkohol eller andra droger löper markant större risk att bli deprimerade.
Ibland kan en enskild händelse i livet utlösa en reaktion som går långt bortom vanlig sorg eller oro. Dödsfall i närmiljön, skolbyte, flytt eller föräldrars skilsmässa eller omgifte är exempel på händelser som kan trigga igång en depression hos tonåringar.
Om en tonåring lever med en fysisk funktionsnedsättning, en allvarlig kroppslig sjukdom eller en inlärningssvårighet kan det leda till känslor av låg självkänsla och oro, vilket i sin tur kan utlösa depression. Även medicinska tillstånd som påverkar hormonbalansen, exempelvis hypotyreos (lågfungerande sköldkörtel), kan påverka humöret negativt.
Ungefär två tredjedelar av alla tonåringar med depression har dessutom redan diagnostiserats med någon annan psykisk störning, exempelvis ångestsyndrom, bipolär sjukdom, antisocial personlighetsstörning eller dystymi.
Om du misstänker att en ung person i din närhet lider av depression är det viktigt att agera i tid. Kontakta vårdenheten, skolkuratorn eller en legitimerad psykolog för professionell bedömning. Med rätt stöd och behandling, exempelvis samtalsterapi eller i vissa fall medicinering, är prognosen god – de flesta unga återhämtar sig fullt ut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online