Sjöjungfrur existerar inte i verkligheten – de är mytologiska varelser som lever vidare i sagor, legender och populärkultur. Eftersom ingen kan stöta på en sjöjungfru i det verkliga livet finns det heller ingen officiell eller medicinskt erkänd diagnos för en sådan specifik rädsla.
Inom psykiatrin klassificeras fobier utifrån föremål, djur eller situationer som en person faktiskt kan mötas av i vardagen, exempelvis höjder, spindlar eller sociala situationer. Rädsla för fiktiva eller mytiska varelser omfattas inte av några etablerade diagnoser, varken i DSM-5 eller i WHO:s diagnosklassificering ICD.
På internet cirkulerar visserligen olika informella begrepp för denna typ av rädsla, men inget av dem är vetenskapligt vedertaget eller används inom vården.
Trots att det inte finns någon egen diagnos kan rädslan för sjöjungfrur – till exempel utlöst av bilder, filmer, maskotfigurer eller statyer – i vissa fall orsaka påtaglig ångest. I sådana situationer kan besväret ses som en form av specifik fobi i bredare mening.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) och gradvis exponeringsterapi är de mest beprövade behandlingsmetoderna vid specifika fobier. Ibland ligger en annan rädsla bakom, exempelvis talassofobi (rädsla för djupt vatten), och då riktar behandlingen sig mot den underliggande orsaken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online