Illamående och lust att kräkas – vanliga orsaker och vad du kan göra

Att känna sig illamående eller ha en stark lust att kräkas är något som nästan alla upplever förr eller senare. Illamående är i sig ingen sjukdom, utan ett symtom som talar om att något i kroppen är ur balans. Oftast är det ofarligt och går över av sig självt, men ibland kan det vara ett tecken på något som kräver läkarvård.

Vanliga orsaker till illamående och kräkningar

Magsjuka och virusinfektioner

Den vanligaste orsaken är en virusinfektion i magen, exempelvis vinterkräksjuka (norovirus). Den smittar mycket lätt och ger plötsliga kräkningar, diarré, magont och feber. Symtomen är oftast intensiva men kortvariga och läker ut inom ett par dagar.

Fördärvad eller förorenad mat

Matförgiftning uppstår när du äter mat som innehåller skadliga bakterier eller deras gifter. Illamåendet kommer ofta inom några timmar efter måltiden och kan åtföljas av kraftiga kräkningar, bukkramper och ibland feber.

Rörelsesjuka

Vid bilfärd, båtresor eller flygningar kan balansorganet i innerörat skicka signaler som hjärnan tolkar som förvirrande. Resultatet blir yrsel, blekhet, kallsvettning och illamående – klassisk rörelsesjuka.

Graviditet

Morgonillamående är mycket vanligt under graviditetens första veckor och beror sannolikt på hormonella förändringar. Trots namnet kan illamåendet förekomma både dag och natt. Kontakta barnmorskemottagningen om du kräks så ofta att du inte får i dig vätska eller näring.

Migrän

Migränattacker orsakar ofta inte bara huvudvärk utan också illamående, ljuskänslighet och ljudkänslighet. Hos vissa är illamåendet till och med det mest besvärliga symtomet.

Stress, ångest och starka känslor

Kroppen reagerar på psykisk belastning med fysiska symtom. Stress, oro, nervositet eller chock kan aktivera nervsystemet så att du känner klumpen i magen, kväljningar eller behov av att kräkas.

Läkemedel, alkohol och andra ämnen

Många läkemedel, till exempel antibiotika, smärtstillande medel och kemoterapi, kan ge illamående som biverkning. Överdriven alkoholkonsumtion är också en vanlig orsak – kroppen försöker helt enkelt bli av med ett gift.

Överätning och fet eller kryddig mat

Ett alldeles för stort eller tungt mål kan göra magen överbelastad. Syrauppkomst och sura uppstötningar kan dessutom ge en brännande känsla bakom bröstbenet tillsammans med illamående.

När ska du söka vård?

Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 för rådgivning om du:

• inte klarar av att hålla vätskan i sig i mer än ett dygn
• har kraftiga magsmärtor eller huvudvärk
• får blod i kräket eller kräks något som ser ut som kaffesump
• har hög feber samtidigt som du kräks
• visar tecken på vätskebrist, som mörk urin, torr mun, yrsel eller svaghet
• är gravid, äldre eller har en kronisk sjukdom och blir sämre

Sök akut vård vid allmänna tecken på allvarlig sjukdom, exempelvis stel nacke, förvirring, svår uttorkning eller om ett litet barn blir slö och vägrar dricka.

Så lindrar du illamående själv

• Drick lite i taget: små klunkar vatten, utspädd saft eller elektrolytlösning var femte till tionde minut.
• Vila ordentligt: ligga ner och slappna av, gärna med huvudet något högt.
• Ät små portioner: välj lättsmält mat som saltade kex, ris, banan eller torrt bröd när du känner dig bättre.
• Avoid starka dofter: lukter av matlagning, parfym eller rök kan förvärra kvalmen.
• Testa ingefära: ingefärste eller ingefärskapslar har visat sig kunna dämpa illamående hos många.
• Frisk luft: öppna ett fönster eller ta en lugn promenad om du orkar.

I de flesta fall går illamående över inom ett till två dygn. Lyssna på din kropp, vila och håll vätskebalansen i schack – då återhämtar du dig oftast snabbt.