Att köra på en trafikerad motorväg kan vara en stressig men hanterbar del av vardagen för dem som pendlar varje dag. För en person som lider av panikattacker kan samma motorväg utlösa extrema känslor av obehag, fysisk sjukdomskänsla och förlamande rädsla. Oroande nog kan samma starka reaktioner även kopplas till något helt vardagligt, som att gå ut för att hämta posten. Här går vi igenom symtomen, orsakerna och riskfaktorerna som är förknippade med panikattacker.
Panikattacker uppstår ofta i samband med paniksyndrom, ett tillstånd där du plötsligt kan drabbas av intensiv rädsla, nervositet och fysiskt obehag. Attackerna kommer i princip utan förvarning och är ofta oproportionerliga i förhållande till den utlösande faktorn. En panikattack kan vara så psykiskt påfrestande att personen börjar leva i ständig oro för nästa attack och till och med omstrukturerar sitt liv för att undvika situationer som kan trigga en ny episod.
Typiska symtom på en panikattack inkluderar hjärtklappning, bröstsmärtor, andningssvårigheter och kraftig svettning. Många upplever också en överväldigande känsla av skräck eller att döden är nära förestående, tillsammans med yrsel och en känsla av att helt tappa kontrollen. Symtomen brukar avta efter relativt kort tid, men efterföljs ofta av en djup oro för när nästa attack ska komma.
En enskild direkt orsak till panikattacker har inte identifierats, men flera tillstånd har kopplats till dem. Missbruk av droger som kokain och amfetamin är känt för att kunna utlösa panikattacker. Även vissa medicinska tillstånd, exempelvis hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) och hypoglykemi (lågt blodsocker), kan ligga bakom. Agorafobi – rädsla för trånga, slutna eller folksamma platser – har dessutom en stark koppling till panikattacker.
Ärftlighet spelar en roll. Har någon i din familj haft paniksyndrom löper du ungefär dubbelt så hög risk att själv utveckla tillståndet. Kvinnor drabbas oftare än män, och studier har visat att genen monoaminoxidas återfinns hos fler kvinnor än män som lider av panikattacker, vilket tyder på en genetisk disposition.
Behandlingen anpassas individuellt eftersom orsakerna och riskfaktorerna kan se olika ut från person till person. Kognitiv beteendeterapi (KBT) används ofta för patienter med fobier eller tydliga utlösare, där man lär sig avslappningstekniker och strategier för att hantera rädslan på ett rationellt sätt. Innan terapin påbörjas kan ångestdämpande läkemedel, exempelvis Xanax eller Klonopin, förskrivas för att lindra de fysiska och psykiska symtomen. När de yttre utlösarna är okända kan antidepressiva läkemedel istället användas för att minska både rädsla och ångest.
Med rätt diagnos och behandling går det bra att hantera panikattacker. Kontakta vården om du upplever återkommande episoder av intensiv ångest – hjälp finns att få.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online