Yrsel och dimsyn hör till de vanligaste anledningarna till att människor söker vård. Symtomen kan uppstå plötsligt och pågå endast ett kort ögonblick, men de kan också kvarstå i flera dagar eller längre. Besvären kan bli så handikappande att förmågan att köra bil, arbeta eller utföra vardagliga sysslor i hemmet påverkas allvarligt. Att identifiera orsakerna bakom yrsel och dimsyn är därför avgörande för att kunna få rätt behandling och återgå till sina normala aktiviteter.
Diabetes kan orsaka yrsel och dimsyn, särskilt under perioder när blodsockret inte är välkontrollerat. Även personer med hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker, kan drabbas av yrselanfall. Högt blodtryck kan försämra blodcirkulationen till hjärnan och ge upphov till både suddig syn och yrsel, liksom plötsliga blodtrycksförändringar. Personer med anemi (blodbrist), högt kolesterol eller arterioskleros (åderförkalkning) riskerar också att utveckla yrsel och synproblem.
Allergiska reaktioner mot livsmedel eller luftburna irriterande ämnen är en annan möjlig orsak, enligt American Academy of Otolaryngology. Ögonsjukdomar som grön starr (glaukom), makuladegeneration och ögoninfektioner kan också leda till dimsyn och yrsel, liksom diabetisk retinopati – en komplikation av diabetes som skadar näthinnan.
Därtill kan trötthet, överexponering för hårt väder samt obehandlad närsynthet eller långsynthet bidra till symtomen, enligt National Library of Medicine.
Stroke är en neurologisk sjukdom som kan orsaka plötslig yrsel och dimmig eller suddig syn. Detta tillstånd är alltid ett akut medicinskt nödläge som kräver omedelbar vård. Andra allvarliga neurologiska sjukdomar som kan ligga bakom symtomen är multipel skleros, sent stadium av syfilis och hjärnblödning.
Personer med krampsjukdomar som epilepsi kan uppleva dimsyn och yrsel som en biverkning av sina antiepileptiska läkemedel. Enligt Mayo Clinic kan även ångestsyndrom, exempelvis panikattacker, utlösa yrsel och synrubbningar. Migrän är en annan vanlig orsak till kombinationen yrsel och dimsyn. Mer ovanliga orsaker är opticusneurom (godartade tumörer på synnerven) och hjärntumörer, enligt National Library of Medicine.
Sjukdomar i vestibularlabyrinten, det vill säga balansorganet i innerörat, kan orsaka yrsel samt störningar i syn och hörsel. Akut vestibularneuronit – en onormal inflammation i balansnerven – kan ge en plötslig debut av yrsel och dimsyn.
Menières sjukdom, som kännetecknas av en onormal vätskeansamling i innerörat, kan också orsaka yrsel, dimsyn och nedsatt hörsel. Godartad lägesyrsel (BPPV) ger ofta suddig syn och yrsel vid plötsliga huvudrörelser, särskilt tidigt på morgonen. Akustikusneurom, en godartad tumör på balansnerven, är ytterligare en möjlig orsak enligt Mayo Clinic.
Yrsel och dimsyn kan dessutom bero på infektioner i innerörat som involverar balansorganet. Övre luftvägsinfektioner som förkylning, influensa och bihåleinflammation kan likaså leda till yrsel och synbesvär, enligt American Academy of Otolaryngology.
Kontakta vården om yrseln eller synbesvären kommer plötsligt, är svåra eller åtföljs av symtom som talsvårigheter, svaghet i ansikte, arm eller ben, kraftig huvudvärk eller synfältsbortfall – detta kan vara tecken på stroke och kräver akut vård. Vid återkommande eller långvariga besvär bör du boka tid hos läkare för att ta reda på den underliggande orsaken och få rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online