Paranoid schizofreni är en form av schizofreni som kännetecknas av vanföreställningar och hörselhallucinationer, ofta med ett paranoid innehåll. Många som lider av tillståndet har dessutom storhetsvanföreställningar, eller visar andra symtom som extrem svartsjuka eller överdriven religiositet.
Vid akuta psykotiska episoder kan risken för självmordsbeteende eller aggressivitet öka, särskilt om personen samtidigt upplever starka känslor som ilska, rädsla eller ångest. På grund av risken att personen skadar sig själv eller andra bör sjukhusvård övervägas under svåra psykotiska perioder.
En vårdtid på sjukhus kan ge trygghet för både patienten och omgivningen, lindra ångest, minska vanföreställningar och andra psykotiska symtom, erbjuda noggrant övervakade medicinjusteringar samt stöd från personal och medpatienter. Det är alltid bäst om patienten söker vård frivilligt, eftersom det ofta leder till bättre behandlingsresultat.
Ta ett samtal med personen om din oro för hans eller hennes välbefinnande. Boka gärna ett gemensamt möte med personen och dennes psykiater, terapeut eller läkare för att diskutera dina farhågor vidare. Genom att låta personen delta i samtalen minskar du risken att hen blir paranoid över vad som sägs bakom ryggen. Utred om det finns en gemensam uppfattning om att sjukhusvård är det bästa alternativet, och fråga om vården rekommenderar något särskilt sjukhus.
För att öka personens medgivande, betona fördelarna: nära medicinsk övervakning vid medicinändringar och betydande lindring av ångest och rädsla.
Försäkra personen om att hen behåller sina rättigheter under en frivillig vårdtid. Hen kan begära utskrivning, och så länge hen inte utgör en fara för sig själv eller andra måste hen släppas inom några dagar.
Gör ditt yttersta för att få personen att gå med på att söka vård frivilligt.
Personer med paranoid schizofreni tenderar att generalisera sina rädslor och kan vägra att ens överväga sjukhusvård. Om så är fallet, ta kontakt med personens vårdgivare och förklara situationen. Se till att lyfta fram alla farhågor kring personens eller andras säkerhet. Bedömer vården att det finns risk för skada kan hen initiera processen för tvångsvård. Legitimerade yrkesutövare är skyldiga enligt lag och etik att skydda patienter och allmänheten. Vården vidarebefordrar ärendet till andra instanser, men ett samtal från legitimerad personal till jourlinjen, akutmottagningen eller polisen snabbar upp processen avsevärt.
Räkna med att du kan behöva vittna i domstol inom en eller två dagar för att styrka att personen utgjorde en fara för sig själv eller andra.
Om du tror att det finns en omedelbar risk för personen eller någon annan, ring 112 och berätta vad som händer.
Om du har tillgång till personens försäkringsuppgifter, kontakta försäkringsbolaget. Fråga om: (a) täckning för frivillig respektive ofrivillig psykiatrisk vård, beroende på situationen, (b) krav på förhandsgodkännande, och (c) eventuella begränsningar för vilka sjukhus som får användas.
Vid ofrivillig vård tar polisen troligen personen till närmaste psykiatriska sjukhus. Du kan ändå begära att polisen åker till ett särskilt sjukhus. Det kan vara klokt att ringa sjukhuset i förväg för att bekräfta att det finns lediga platser.
Hjälp till att packa följande: försäkringsinformation, legitimation, en veckas bekväma kläder, hygien- och vårdartiklar samt läsning.
Hjälp till med andra praktiska förberedelser. Personen kommer sannolikt att vara borta i 3 till 10 dagar. Hjälp till att ordna barn- och djurpassning under tiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online