Paranoid schizofreni är en form av psykisk störning som kännetecknas av vanföreställningar om konspirationer samt hörselhallucinationer – det vill säga att höra saker som inte är verkliga. Personer med paranoid schizofreni klarar sig ofta bättre i vardagen än de med andra former av schizofreni och kan leva ett relativt normalt liv med rätt behandling, enligt Mayo Clinic.
Paranoid schizofreni drabbar mindre än 1 procent av befolkningen och debuterar vanligtvis under tonåren eller i tidig vuxenålder, ofta kring 30-årsåldern, enligt National Institute of Mental Health.
Vanliga symtom inkluderar rösthallucinationer, ilska, våld mot sig själv eller andra samt ångest. Personer med paranoid schizofreni påverkas dock oftast inte lika allvarligt av humörstörningar eller koncentrationssvårigheter som vid andra former av schizofreni, rapporterar Mayo Clinic.
Precis som vid många andra psykiska sjukdomar känner forskarna inte till den exakta orsaken till schizofreni, men många experter tror att den kan ha samband med genetik eller en funktionsstörning i hjärnan.
Riskfaktorer för att utveckla paranoid schizofreni inkluderar schizofreni i familjen, exponering för virus under fosterstadiet, traumatiska barndomsupplevelser samt användning av psykoaktiva droger under tonåren.
Det finns idag ingen bot mot paranoid schizofreni, men antipsykotiska, antidepressiva och ångestdämpande läkemedel kan användas för att kontrollera symtomen. Vid svåra fall kan sjukhusvård bli nödvändig. Med kontinuerlig behandling och stöd kan många patienter dock uppnå en god livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online