Schizofreni är en komplex och ofta isolerande psykisk sjukdom vars symtom kan omfatta hallucinationer, paranoia, vanföreställningar, humörsvårigheter och nedsatt social förmåga. Sjukdomen kan få många långsiktiga effekter, och risken för mer försvagande följder ökar när stöd, tidiga insatser, ekonomiska resurser och tillgång till läkemedel minskar.
Många personer med schizofreni har svårt att upprätthålla stabilitet i sitt dagliga liv och att ta hand om sig själva. Utan tillräckligt stöd kan detta leda till hemlöshet eller långvarig sjukhusvård, eftersom förmågan att hålla sig trygg och säker försämras. Den växande isoleringen gör det dessutom svårare att nå de tjänster som skulle kunna bidra till en stabilare tillvaro.
Personer som lever med schizofreni drabbas oftare av fysiska hälsoproblem än befolkningen i övrigt. Samtidigt är risken större att de inte får den vård de behöver, på grund av begränsade resurser eller svårigheter att ta sig till och nyttja den vård som faktiskt finns tillgänglig.
Det är inte helt klarlagt om den depression som ofta uppstår beror på livssituationen eller ingår i sjukdomen själv, men många som levt med schizofreni under lång tid utvecklar depressiva symtom. Uppskattningsvis mellan 20 och 50 procent av alla med schizofreni gör ett suicidförsök under sjukdomsförloppet – en siffra som är svår att fastställa exakt på grund av sjukdomens natur och bristen på vård. Cirka 13 procent av patienterna avlider i suicid.
Många personer med schizofreni utvecklar ett missbruk av alkohol eller droger. Detta blir en samtidig sjukdom som förvärrar den ursprungliga och leder till ytterligare långsiktiga konsekvenser: försämrad hälsa, brottslighet och ännu mer förlorat stöd och resurser.
De långsiktiga effekterna på anhöriga kan vara enorma. Stress och oro kan leda till egna hälsoproblem, medan ilska, frustration och förtvivlan över att kämpa för resurser och mot sjukdomen tar sin tribut. Distans från den sjuke kan bli oundviklig, vilket både minskar stödet för personen med schizofreni och lämnar den anhörige med skuldkänslor och smärta.
Det finns alltid läkemedel som kan lindra symtomen, och för vissa individer fungerar de mycket bra. Det är dock viktigt att komma ihåg att läkemedel kan ha biverkningar. Vissa äldre preparat kunde orsaka allvarliga och irreversibla skador kallade tardiv dyskinesi – en rörelsestörning som ger upprepade, meningslösa rörelser. Andra möjliga biverkningar är viktökning, torr mun eller överdriven salivering.
Trots de betydande långsiktiga effekterna av schizofreni finns det forskning och kunskap som kan hjälpa till att mildra dem. Fallhantering, läkemedelsuppföljning, utbildning och mentorskap har alla visat sig vara gynnsamt. Om du är anhörig eller närstående till någon med schizofreni – ge inte upp hoppet. Det finns stödgrupper, utbildning och information som kan hjälpa dig att känna dig mindre ensam i kampen.
För remisser, råd, stöd och hopp är National Alliance on Mental Illness (NAMI) en bra utgångspunkt i USA. I Sverige kan organisationer som Schizofreniförbundet och Mind erbjuda motsvarande stöd och information till både patienter och anhöriga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online