Schizoaffektiv sjukdom: så känner du igen tecknen och symtomen

Schizoaffektiv sjukdom tillhör gruppen psykotiska störningar och kännetecknas av en kombination av svåra emotionella svårigheter och psykossymtom. Tillståndet förväxlas ofta med schizofreni eller bipolär sjukdom, men har egna specifika diagnostiska kriterier. Att känna igen tecknen i tid är avgörande för att den drabbade ska kunna få rätt vård och behandling.

1. Lägg märke till humörsymtomen

Börja med att bedöma om personen uppvisar tydliga tecken på emotionella svårigheter. Symtomen måste uppfylla kriterierna för antingen en djup depression eller en manisk episod. Det kan handla om ihållande nedstämdhet, hopplöshet och intresselöshet – eller tvärtom en onormalt upprymd och överaktiv period med minskat sömnbehov och impulsivt beteende.

2. Observera vanföreställningar och hallucinationer

Förutom humörsvårigheter förekommer psykossymtom i form av vanföreställningar eller hallucinationer som har funnits i minst två veckors tid. En vanföreställning kan exempelvis vara en orubblig övertygelse om att man snart ska spela i en professionell orkester, trots att man aldrig fått lektioner eller har någon erfarenhet. Hallucinationer kan ta sig olika uttryck:

• Auditiva – att höra röster som inte finns i verkligheten
• Visuella – att se syner som inte är verkliga
• Olfaktoriska – att känna dofter som inte finns där

3. Bedöm hur allvarliga symtomen är

Symtomen vid schizoaffektiv sjukdom stör personens vardagsfunktion på ett betydande sätt, exempelvis gällande arbete, studier eller sociala relationer. En legitimerad psykolog eller psykiater kan avgöra vilken typ av schizoaffektiv sjukdom det rör sig om – den bipolära typen (med mani) eller den depressiva typen – och vilken behandling som passar bäst. Det finns flera effektiva behandlingsformer, oftast en kombination av läkemedel och samtalsterapi, och många personer upplever få eller inga symtom alls efter genomförd behandling.

4. Stötta personen genom sjukdomen

Det är ofta svårt för den drabbade att själv inse att symtomen finns. Med tålamod och stöd från en professionell vårdgivare kan personen lära sig känna igen sina egna varningssignaler och ta en aktiv roll i beslut kring sin behandling. Som anhörig eller vän spelar du en viktig roll – det finns även stödgrupper som vårdpersonal kan rekommendera för att hjälpa familj och vänner till den sjuke.

När bör man söka hjälp?

Kontakta vården om du eller någon i din närhet uppvisar både kraftiga humörsvängningar och psykossymtom. Tidig diagnos och behandling ger en betydligt bättre prognos. Vänd dig till en vårdcentral eller den psykiatriska öppenvården, och ring 112 vid akuta situationer.