I takt med att antalet invandrare i USA ökar ställer sig allt fler frågan om vilken effekt invandringen har på landets sjukvårdssystem. Diskussionen berörs från många håll – vissa oroar sig för att papperslösa invandrare ska föra in främmande sjukdomar, medan andra befarar att lagliga invandrare belastar ett redan ansträngt vårdsystem. Sanningen är att invandrares påverkan på sjukvården är både utbredd och komplex, och bilden är mer nyanserad än många tror.
Föreställningen att invandrare utgör en folkhälsorisk gäller i första hand papperslösa invandrare, eftersom de inte genomgår någon hälsokontroll när de kommer in i landet. Många undviker dessutom läkarbesök av rädsla för att bli utvisade, vilket innebär att de kan drabbas av sjukdomar som sedan obehandlade lever med under lång tid. Detta väcker farhågor om att vårdsystemet belastas och att smittsamma sjukdomar kan spridas till andra medborgare.
En studie från University of Arizona från 2005 analyserade hur ofta invandrare nyttjar sjukvårdstjänster jämfört med personer födda i USA. Resultatet visade att invandrare betydligt mer sällan söker vård – detta gäller även lagliga invandrare som har rätt till Medicare och Medicaid. Bland invandrare under 65 år var exempelvis kostnaderna för sjukvård 30 till 75 procent lägre än för infödda medborgare, vilket tyder på att invandrare snarare använder vården mindre än mer.
En möjlig förklaring till att invandrare söker vård mer sällan är att regelverket kring sjukvård kan vara förvirrande och svårtillgängligt. Lagarna kring migration och hälsovård ändras kontinuerligt, och när detta kombineras med språkbarriärer och kulturella skillnader blir det svårt för invandrare att förstå vilken vård de har rätt till. En studie från Kaiser Foundation från 2003 visade att både språk och medborgarskapsstatus har stor betydelse för vilken vård barn får.
Papperslösa invandrare har inte möjlighet att teckna sjukförsäkring och söker därför vanligtvis direkt till akutmottagningen vid akuta situationer, i stället för att uppsöka läkare tidigt i sjukdomsförloppet. Lagliga invandrare har tillgång till vissa statliga program och försäkringar, men dessa motsvarar inte alltid de förmåner som infödda medborgare har. Närvaron av oförsäkrade individer utgör dock ett stort hinder i arbetet med att begränsa spridningen av behandlingsbara sjukdomar.
Bilden av invandrares roll i sjukvården är mångfacetterad. Även om det finns verkliga utmaningar kring oregistrerade patienter och ojämlik tillgång till försäkring, pekar forskningen på att invandrare totalt sett använder sjukvårdstjänster i mindre utsträckning än infödda medborgare. Förbättrad information, språkstöd och tydligare regler skulle kunna minska både folkhälsoriskerna och belastningen på akutsjukvården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online