Regn, även känt som nederbörd, uppstår när vatten kondenseras i luften. När luften inte längre klarar av att bära vattnets vikt faller det ner till jorden i form av hagel, regn, snö eller slask. Regnet är en del av det aldrig sinande vattnets kretslopp, där det fallna regnet med tiden avdunstar, samlas i moln och åter faller över jorden – en process som upprepas i all evighet. Nederbörden bidrar till jordens vädersystem, årstidsväxlingarna och överlevnaden för allt växt- och djurliv. Här går vi igenom de viktigaste fördelarna med regn.
Människan behöver en ständig tillgång till sötvatten för att överleva, och detta är ett direkt resultat av tillräckligt nederbörd. Matsmältningssystemet kräver vatten för att bryta ner fast föda, samtidigt som vätskan spolar ut gifter ur kroppen genom svett, urin och avföring. Vattnet fungerar även som stötdämpare i lederna och gör det möjligt att röra sig utan friktion. Dessutom reglerar det kroppstemperaturen och hjälper blodet att cirkulera samt transportera syre och näringsämnen. Lymfsystemet, som till största del består av vatten, innehåller antikroppar som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomar.
Växter, träd, gräs och blommande buskar är helt beroende av regn för att leva och föröka sig. Rötterna suger upp vattnet och transporterar det vidare till stjälkar och blad, vilket säkerställer tillväxten från liten planta till färdigutvecklad växt. Genom fotosyntesen tar växterna upp koldioxid och släpper ut syre, vilket försörjer atmosfären med det syre som alla djur behöver för att andas. Tack vare riklig nederbörd växer rötterna långa och starka, vilket gör att de kan hålla ihop matjorden. Kraftiga rotsystem minskar dessutom risken för jorderosion.
När regnvattnet når marken tränger det ner i jorden och fortsätter ända fram till håligheter i berggrunden som kallas akviferer. Där lagras enorma volymer vatten i grundvattennivån. Många borrade brunnar hämtar sitt vatten direkt från grundvattnet och ger hushåll både dricksvatten och vatten för tvätt och bad. Vattnet i akvifererna rör sig långsamt genom sedimentära bergarter till nya områden, där det försörjer växter och träd med en jämn vattenförsörjning. Över polartrakterna faller nederbörden som snö och låser därmed in ofantliga mängder sötvatten i snötäcken och glaciärer.
Nederbörden påverkar också oceanernas rörelser genom att bilda snabbflytande havsströmmar. Snön som samlas i Arktis och på Grönland smälter med tiden och rinner ut i Golfströmmens övre lopp. Golfströmmen fungerar som ett globalt transportband som för kallare vatten från norr mot tropikerna, där det värms upp innan det återvänder norrut för att upprepa processen. Denna ström har stor betydelse för jordens vädersystem och styr både nederbörden i vissa regioner och torra, torkdrabbade förhållanden i andra.
Trots sitt rykte kan översvämningar ha mycket positiva effekter på jordbruksmark och deltatområden. Ett klassiskt exempel är Egypten, där kraftiga regn under översvämningsperioden fick Nilen att svämma över sina bräddar. Flodvattnet transporterade då enorma mängder näringsrikt slam över flodbankarna och ut i de låglänta deltaområdena. Slammet samlades in och användes som naturlig gödsel, vilket gav betydligt bättre skördar. Många andra deltatområden runt om i världen genomgår samma process och drar stor nytta av kraftiga regnfall.
Vattenkraftverk bygger på en urgammal princip för energiutvinning – de utnyttjar rörelsen i snabbströmmande floder eller tyngdkraften i dammaggregat för att driva stora turbiner. Eftersom kraftverkets produktion helt beror på vattentillgången är regn en nödvändig faktor för att hålla tillräcklig vattenvolym i rörelse genom rörledningar och turbiner. Nederbörden levererar allt vatten som krävs för att driva vattenkraften, vilket gör den till en ren energikälla helt utan förorenande utsläpp. Som bränsle kostar regnet dessutom ingenting. Frekvent och tillräckligt nederbörd håller våra vattenkraftverk i drift året om.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online