Enkätundersökningar är ett av de främsta sätten på vilka psykologer inhämtar information om grupper av människor. Forskare ber deltagare att svara på skriftliga eller muntliga frågor om sina attityder, åsikter, tankar, känslor, preferenser samt faktiska och potentiella beteenden. Enkäter kan genomföras personligen, via telefon, över internet eller med hjälp av skriftliga frågeformulär.
Forskare kan undersöka 1 000 till 1 200 slumpmässigt utvalda personer från en stor stad, ett helt land eller en specifik grupp – till exempel registrerade väljare – och lita på att svaren är representativa för hela populationen. Med "slumpmässigt utvalda" menas att varje person i den studerade populationen har samma chans att bli utvald. Om respondenterna verkligen har valts slumpmässigt kommer svaren att spegla de från totalpopulationen, vilket ger forskarna värdefull information om en stor grupp människor.
Undersökningar som leds av intervjuare har flera fördelar. Om en respondent inte förstår en fråga kan intervjuaren förklara den eller upprepa den med en något annorlunda formulering. Intervjuaren kan också styra svarens omfattning genom att be om mer information eller tala om för respondenten att svaret räcker. Dessutom kan intervjuare påminna deltagarna om att svara noggrant. Undersökningar som genomförs via intervjuer hjälper forskaren att bättre förstå och tolka svaren.
Frågeformulär är den vanligaste undersökningsmetoden, eftersom de är den enklaste, lättanvända och billigaste formen av forskning. En beteendevetare kan dela ut ett formulär till ett stort urval av personer samtidigt. En annan stor fördel är att frågeformulären är standardiserade – instruktioner, formuleringar och frågornas ordning är identiska för alla respondenter. Formulär gör det dessutom möjligt att svara anonymt, vilket ofta ökar ärligheten i svaren. De ger beteendevetare tillgång till information som annars skulle vara svår att nå, exempelvis personliga tankar, känslor och privata beteenden.
Enkäter inom psykologisk forskning innehåller oftast även bakgrundsfrågor om respondenten, såsom ålder, kön och utbildningsnivå. Dessa uppgifter gör det möjligt för forskaren att genomföra interna analyser av materialet, till exempel att undersöka om män är mer benägna än kvinnor att rösta på en viss kandidat, eller om äldre respondenter i högre grad än yngre godkänner en ny lag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online